Den här veckan har varit en absolut plåga, både tekniskt och fysiskt. Jag har helt enkelt stött på något av en uppförsbacke i mitt lilla experiment. Kinect Adventures är fortfarande inte speciellt jobbigt men inte längre speciellt kul. Det är så repetitivt att jag håller på och smäller av, jag funderar ärligt talat på att skippa det helt eller att konsumera en ersättare, men med tanken på kvalitén vad gäller Kinect-titlar är jag inte speciellt sugen. Ni vet, slänga pengar i sjön och hela den grejen.
Även Your Shape börjar bli frustrerande. Min ack så peppiga/dryga personliga tränare har bestämt sig för att göra mitt liv betydligt mer komplicerat. Träningsrutinerna börjar likna cirkuskonster vilket gör två saker väldigt uppenbara. Den ena är Kinectens begränsningar och den andra är mina egna. Jag håller mig knappt på fötterna längre och i min iver att följa instruktioner växer min frustration. Kinecten tappar bort mig gång på gång och det är inte så konstigt när jag nästan studsat ut ur mitt vardagsrum. Träning som hela tiden avbryts är inte speciellt rolig, och knappast effektivt.
Dance Central är min enda räddning. För även om spelet har blivit markant svårare, även på den lättaste nivån, lyckas jag följa med i utvecklingen. Men om jag skulle lägga om rutinerna och bara dansa mig igenom veckorna skulle det snart bli helt odrägligt. Men, nog med gnällande, det är bara att bita ihop och fortsätta. Vikten har fortsatt att minska, min energinivå har ökat, mina mått har jag lagt ner då jag tydligen inte vet hur man mäter och jag känner mig överlag mer fokuserad. Tekniken ska inte få slå mig och tråkiga spel har jag genomlidit massvis med gånger. I am the controller, damn it!
Data: Minus 2,2 kilo från startvikt. Energinivå, ok. Frustrationsnivå, se nedanstående klipp.
Du måste nästan testa Fruit Ninja tycker jag.
Har testat demot lite och vet inte om det skulle kvala in som ett träningsspel. Och sen ska det ju komma gratis med The Gunstringer, som jag antagligen köper.