Välkommen till nya Operation Shmup, där jag kommer att spela en rad olika Shooters till olika system för att sedan rangordna dessa i vad som förhoppningsvis kommer att växa till en respektabel lista. Rangordningen bestäms enbart utifrån min upplevelse av spelet, inget historiskt kontext eller objektivt nedbrytande av tekniska faktorer. Observera att jag inte är speciellt bra på spel i den här genren, men gillar den verkligen. Med det sagt, över till spel nummer 1 – Android Assault till Sega CD.

Android Assault: The Revenge of Bari-Arm eller enbart Bari-Arm, som det heter i Japan släpptes 1993 och utvecklades av Human Entertainment. Studion ligger bakom olika spel, så som Fire Pro Wrestling och Clock Tower. Jag hade aldrig rört spelet inför den här texten men haft ögonen på det ett tag. Vet inte riktigt varför jag valde att börja just här, men det kändes bra att välja ett spel jag inte testat innan, eller hört starka positiva eller negativa åsikter om.

Utvärderingen

Android Assault utspelar sig år 2192. En elak nation går till attack mot en koloni nära Jupiter och det är upp till mig att lägga näsan i blöt. Storyn i shooters brukar inte vara det som lockar mig till att spela dem, men faktum är att den extremt korta intro-filmen, som redogör för anledningen till att jag måste skjuta en massa saker på skärmen, sätter stämningen väldigt bra. Den får mig på rätt humör helt enkelt. Sen startar musiken och klassiskt gitarr-ylande, anno tidigt nittiotal i arkadhallen, drar igång och drar upp stämningen ytterligare.

Android Assault innehåller en rad olika faktorer som gör det greppbart och lätt att tycka om redan från start. Du kan välja lätt svårighetsgrad för uppvärmning och för att i lugn och ro lära dig spelets mekanik. Hur power-ups fungerar, hur bandesignen är utformad och hur fienderna beter sig överlag. Det finns en handfull olika vapen som du ändrar genom att plocka upp olikfärgade bollar, dessa kan sedan levlas upp genom upplockande av power-up-ikoner. När du maxat ditt vapen går du från att vara ett ynkligt skepp till att bli en Mech – bad-ass. Att förvandlas till en Mech fungerar även som ett bonus-liv, eftersom du enbart återgår till att bli ett skepp om du träffas av en fiende i den formen.

Det enda jag egentligen inte gillar är hur vertikala banorna är, även om spelet i sig scrollar horisontellt. Visst, det är ok till en viss grad men ibland upplever jag att jag missar saker långt nere på banan eftersom jag flyger långt uppe, och vice versa. Ingen stor grej dock. I övrigt känns allt annat bra. Spelet är snyggt om än inte överväldigande vackert, musiken fyller sitt adrenalin-pumpande syfte och spelet är utmanande men inte så svårt att jag frustrationen tar över. Bossarna är underhållande och vägen fram till dem likaså. Du kommer inte bli chockade över hur fantastiskt Android Assault är, men du kommer inte heller bli besviken. Just nu är det dessutom nummer ett på min lista…

Samtliga spel rangordnade

  1. Android Assault: The Revenge of Bari-Arm (Sega CD)