Vet inte om vi börjar bli för gamla eller för snåla. Men när vi satte oss ner för att diskutera årets spel insåg vi snabbt hur få spel, släppta i år, vi faktiskt hade spelat. Vi insåg lika snabbt att vi faktiskt hade spelat en massa spel, problemet var bara att dessa spel kom från en massa olika år, vissa från ett helt annat millenium. 2012 har inte varit ett dåligt spelår, men vi har varit ganska dåliga på 2012.

Vi beslöt helt sonika att Årets Spel 2012 behövde hanteras på ett mer kreativt sätt. Vissa av oss har spelat mer Battlefield 3 än vad som kliniskt anses lämpligt, andra har spelat fotboll tills fingrarna blödde. En av oss har suttit med tops och desinfektionssprit för att göra rent gamla spelkassetter, en annan har på allvar tagit tag i sin backlog. Den här artikeln kommer till viss del att handla om spel som släpptes i år men också om våra personliga spelår. Tvspelsdagboken presenterar stolt – Årets Spel 2012…ish.

Årets Spel 2012 – av det vi faktiskt spelade



1. Borderlands 2
2. Xenoblade Chronicles
3. Pinball Arcade
4. Halo 4
5. FIFA 13

Nu är det inte så att vi inte rört något spel från 2012. Några har vi hunnit med att spela. Vi startar den här artikeln med att kora årets vinnare av de spel vi faktiskt spelat och verkligen, verkligen gillat. Här kommer våra tankar kring fem av de bästa spelen som släpptes i år.

FIFA 13 är inte ett perfekt spel. Den artificiella intelligensen är många gånger tveksam, speciellt bland spelare i det egna laget. Men faktum är att EA har hittat tillbaka till den spelkänsla som saknades i förra årets utgåva och när något i ens huvud säger ”bara en match till” vet vi att det förtjänar en plats på vår lista. Även om det är en femteplats.

På plats nummer fyra hittar vi lustigt nog Halo 4. Spelet som länge var ett stort frågetecken i mångas ögon när Bungie inte längre stod vid rodret. Det skulle visa sig att 343 visste precis vad de sysslade med och Halo 4 blev både det vackraste Halo-spel vi skådat och en värdig arvtagare till en så viktig spelserie. Felfritt är det dock inte och åsikterna här på sidan går isär. Vissa klagar på multiplayern och andra på storyn. Så de tar väl ut varandra.

Tredjeplatsen går till något så enkelt som ett flipperspel. Vi visste redan att Farsight Studios kunde simulera flipperbordet som ingen annan utvecklare men vi blev likväl överraskade när de slängde ut sin nya flipperplattform till alla tänkbara format och lät spelare själva välja vilka bord de skulle ladda ner. Har du något som helst intresse för flipper och dess underbara historia bör du genast ladda ner Pinball Arcade. Ett stort minus riktas till Xbox-versionen som inte alls fått samma borduppdateringar som de andra.

Utmärkelsen till förste förlorare, eller silvermedaljören om man så vill, går till Xenoblade Chronicles. Med vacker estetik, oändligt med uppdrag, djupa strider och tillfällen som faktiskt fick oss att behöva läsa manualen, var det svårt att inte falla pladask. Även om vi har mängder av timmar kvar att lägga ner på Xenoblade Chronicles kan vi konstatera att japanska rollspel inte blir mycket bättre än så här. En given andraplats.

Det kan bara finnas en segrare och i år tillfaller den hedervärda titeln Borderlands 2. Första Borderlands imponerade på oss med mängder av uppdrag, loot och galenskaper. Men något saknades. Storyn var inte tillräckligt välskriven och vissa delar kändes lite väl repetitiva. Borderlands 2 råder bot på detta, det är heller inget perfekt spel men med dess humor, charm och vansinniga vapen var det vår höjdpunkt under året. Vi har fortfarande en del kvar att göra på Pandora och det är vi glada för. Nu undrar vi mest hur Gearbox kommer att toppa detta i den självklara tredje delen.

Årets Spel 2012 – om vi hade spelat det



1. Journey
2. Mass Effect 3
3. The Walking Dead Ep 1-5
4. Far Cry 3
5. Dishonored

Så lite tid, så många spel. Det är verkligen inte lätt att hinna med allt och vi vet att vi missat några riktigt vassa spel i år. Årets dåliga samvete. Den enda trösten är att man sparat en hel del pengar på att ligga lite efter. En ganska klen tröst när man tar en titt på vilka spel vi listat som Årets spel – om vi hade spelat det.

Dishonored påminde oss om Deus Ex. Och vi älskade verkligen Deus Ex. Arkane Studios ser ut att ha skapat något ganska unikt med Dishonored som blandar smygande med en värld fylld av råttor och pest. Vi tror vi gillar.

Plats nummer fyra går till årets mest otippade tokhyllning – Far Cry 3. Även om det ser ut att vara ljusår bättre på en stark hemdator kommer vi snåla konsolägare att köpa ett exemplar väldigt snart.

Position nummer tre går till The Walking Dead som med sina fem episoder tycks ha trollbundit spelvärlden. Även om det ser mer ut som en virtuell interaktiv grafisk novell än ett spel. Det snackas om en samlingsbox med alla fem delar så vi väntar in den.

Tvåan på listan går till del tre i en av den här generationens bästa spelserier. Internet rasade mot slutet i Mass Effect 3 men det skiter vi i, Internet brukar sällan ha rätt som någon känd person sa någon gång. Dessutom finns nu en massa DLC som ska göra upplevelsen ännu bättre. Game of the Year Edition någon?

Stora trippel-A-titlar i all ära. Förstaplatsen på vår ångest-lista går till ett spel av det mer konstnärliga, pretentiösa slaget. En resa genom öknen utan något givet mål med hjälp av anonyma onlinespelare var något som tilltalade fler än oss. Jenova Chens Journey ser helt fantastiskt underbart ut och hamnar därför högst upp på vår önskelista av spel som vi skulle ha spelat sönder om vi hade haft mer tid. Vi lovar och svär att råda bot på detta under 2013, det är vårt nyårslöfte.

Årets förväntningar på 2013



1. Nästa generation på E3
2. Något gör att Wii U blir värd att äga
3. Sony gör det omöjliga och räddar Vitan
4. Backloggen minskar med minst 10 %
5. Nästa GTA blir bra på riktigt

I vår artikel om årets spel 2011 hade vi också med den här kategorin. Vi kan väl lätt påstå att våra förväntningar inte direkt uppfylldes. E3 dominerades av Wii U, inte ett ord om nya konsoler från Microsoft eller Sony. Treornas år var inte över och inte fan dök det upp något Animal Crossing till 3DS. Eller jo, i Japan. Vi måste därför återanvända mer än bara kategorinamnet i årets artikel.

Som nummer ett ligger fortfarande nästa generation och väntar. 2012 var definitivt året då fler och fler spel släpptes som fungerade och såg mycket, mycket bättre ut på PC. För oss som inte har råd eller ork att gå den vägen kan de nya konsolerna inte komma snart nog. 2012 var också året då det faktiskt släpptes nya konsoler men inga spel släpptes som motiverade köp. Det hindrade inte en av oss att köpa Vitan, men ingen av oss har känt behovet av ett Wii U. Vi hoppas därför att 2013 blir året då Nintendo släpper ett spel som skapar det behovet och att Sony i all desperation gör något för att rädda det sjunkande skeppet som är Vita.

Plats nummer fyra går till vårt samvete. Vi vet att vi inte spelat i närheten av alla bra spel som släpptes i år. Vi vet också att vi har spel i hyllan från andra årtionden som fortfarande är ospelade. Vår kollektiva backlog är enorm och under 2013 hoppas vi att den minskar något. Sådär 10 % vore rimligt. Som tur är släpps det inga intressanta spel i början av nästa år så då kanske man hinner med att… ursäkta? Bioshock? Metal Gear? South Park? Crysis? Men va fan!?

Sistaplatsen är en uppmaning till Rockstar. Vi gillar alla Grand Theft Auto. Väldigt mycket. Men vi är också fullt medvetna om del fyras tekniska brister som gjorde vissa delar av det oerhört frustrerande att spela. Förväntningarna på GTA V är inget annat än skyhöga och vi räknar med Rockstars fantastiska karaktärer och historieberättandet med ett kontrollsystem som gör varje sekund till en fröjd att spela. Sen mumlade Fredrik något om Animal Crossing också, men det väljer vi att ignorera. Protesten är noterad.

Fredriks 2012: Topp 3 och tankar om spelkvalitet



1. Super Mario World (SNES)
2. Rainbow Moon (PSN)
3. Punch-Out!! (NES/Wii)

Kommer ni ihåg när man pratade om bitar och blocks, inte DLC eller ”Day One Patches”? För mig har 2012 kretsat mycket kring att återvända till just dessa tider. Eller snarare att ta igen det jag en gång missade. För medan jag satt med blicken fokuserad på min Amiga- och PC-skärm släpptes en massa konsoler som jag bara kunde röra när jag var hemma hos kompisar. Ett köp av en gammal tjock-TV triggade något i mig som hade gjort Ivan Pavlov stolt.

Precis som med mycket annat i mitt liv lyckades allt spåra ur ganska snabbt och när jag nu vrider huvudet till vänster ser jag en stor TV, ett Master System, ett Mega Drive, ett Nintendo 64 och ett Super Nintendo. Tillsammans med mina andra konsoler som mår bättre av att spelas på en äldre television. Låter jag huvudet var riktat framåt står den här generationens konsoler och skriker efter uppmärksamhet. Just nu har jag elva stationära spelmaskiner inkopplade som alla behöver kärlek.

Om det här handlar om att dämpa mitt behov av pysslande, fixande och sorterande eller om att faktiskt spela alla underbara spel från den tiden vet jag inte riktigt. Men när jag stoppar in Alex Kidd, Super R-Type, Super Mario World, Speedball 2 eller NHLPA 93 i någon av mina konsoler inser jag snabbt att spel var lika bra då som de är idag. Smart speldesign, vassa kontroller och vacker estetik är nyckeln till ett bra spel. Allt annat är en bonus.

De tre spel jag har haft roligast med i år har inte mycket gemensamt. Ett är världens bästa plattformsspel, ett annat ett nytt rollspel av den gamla skolan, det tredje världens bästa boxningsspel/rhythmspel i både dess originalform och i modern tappning. En sak har de dock gemensamt, smart och beroendeframkallande speldesign.

Daniels 2012: Topp 3 och tankar om berättande



1. Deus Ex: Human Revolution (Xbox 360)
2. Bioshock 2 (Xbox 360)
3. Enlsaved: Odyssey to the West (Xbox 360)

Vad är det egentligen som utmärker en väl berättad historia? Vad är det som gör att den dröjer sig kvar och berör? För mig är början till ett bra berättande alltid miljöerna. Världen måste vara trovärdig i förhållande till sin egen kontext och sakna ologiska barriärer. En bra berättelse kräver förstås mer än så, det är många komponenter som måste klaffa. Ett passande soundtrack och genuina karaktärer är precis lika viktigt som möjligheten att påverka spelets utgång genom sina handlingar.

Jag inledde året med att plasta upp Bioshock 2, det var dags att återvända till Rapture. I Bioshock 2:s fall är berättandet närvarande i allra högsta grad, bland annat genom kontakten via comradion och inte minst via utvecklarnas känsla för detaljer. Under våren tog jag mig sedan an Enslaved: Odyssey to the West. Enslaved är i grund och botten ett ganska enkelt och linjärt actionäventyr men med bra atmosfär och minnesvärda karaktärer. Samspelet och dialogen mellan huvudkaraktären Monkey och hans ledsagare Trip sker med glimten i ögat. Detta varvas ständigt med allvar, känslan av att jag faktiskt bryr mig om Trip förstärks spelet igenom.

Deus Ex: Human Revolution är utan tvekan det bästa jag spelat i år. Äntligen tog jag mig tid för den dystopiska framtidshistorian som Eidos Montreal lyckats sätta ihop på ett mästerligt sätt. Redan i startmenyn kunde jag ana det fantastiska soundtracket och när inledningen väl rullade igång förstod jag direkt att det här skulle bli overkligt bra. Nyckeln till Deus Ex briljans är att man vågar dra ner på tempot och låter spelaren utforska världen och reflektera över det som berättas. Jag snokade runt i varenda liten vrå jag kunde hitta, slutförde alla sidouppdrag och pratade med alla jag träffade på. Dialogen är välskriven och det kändes för en gång skull som att mina val påverkade världen omkring mig. Ett sant mästerverk.

När jag slänger att öga på ”Årets Spel 2012 – om vi hade spelat det” finns det fler bra kandidater för nya underhållande berättelser. Dishonored står på vill-ha-listan sedan länge, för att inte tala om Mass Effect 3 och Journey. Och med tanke på all uppmärksamhet The Walking Dead har fått vore det väl snudd på tjänstefel att inte kika närmare på det.

Andreas 2012: Topp 3 och tankar om att spela tillsammans



1. Battlefield 3 (Xbox 360)
2. Hitman Absolution (Xbox 360)
3. FIFA 13 (Xbox 360)

Hitman Absolutions släppdatum har varit inringat i min kalender hela året. Att jag skulle ha det samma dag som det släpptes rådde det aldrig något tvivel om. Det är ett spel med en mycket gripande och otroligt spännande historia som man inte bör missa. I alla fall inte om man har minsta lilla lönnmördardröm levande i sig, men är sund nog att inte förverkliga den. Jag tar med FIFA 13 på min lista också mest för att jag inte har spelat så många andra spel som kan konkurrera med tredjeplatsen. Kanske hade jag satt Assassins Creed 3, Mass Effect 3 eller NHL 13 på min tredjeplats om jag hade spelat dem tillräckligt mycket. Men tyvärr har jag knappt hunnit plasta av dem så det hade varken varit rättvist eller ärligt att ta med dem än.

Fast årets spel för mig är utan tvekan Battlefield 3. Det släpptes visserligen med en månad kvar av 2011 men det har varit min snuttefilt i ett år nu lite drygt och så många timmar jag har lagt på att spela det vet jag inte om jag har i något annat spel, någonsin. Det har varit fantastiska, frustrerande, glädjefyllda och fruktansvärda 430+ timmar. Men så underbart som det faktiskt är så ser jag fram emot nästa milstolpe på 500 timmar, den kommer nog snart. Battlefield 3 är utan konkurrens mitt favoritspel för hur trevligt man än kan ha för sig själv i ett bra spel med härlig story så är det i ett bra multiplayerspel med goa och glada (ibland lite arga också) vänner som den sanna spelglädjen finns. När man får dela spelupplevelsen med människor man tycker om. Glöm Skype, Facebook och telefonsamtal. Det är över Xbox Live som man bäst berättar om sin dag för sina vänner samtidigt som man njuter av ett parti bra spelande tillsammans.

Jag hade hoppats, eller var jag kanske lite rädd för att, Halo 4 skulle knuffa ner mitt favoritspel från multiplayertronen. Trots allt har jag många hundra timmar Halo i mig också, Jag köpte till och med en limited edition variant för jag var så säker. Men det som 343 lyckades med att föra vidare i kampanjen om Halo misslyckades de, enligt mig, totalt med i just multiplayer. Och kvar står Battlefield på tronen, utan en skråma från sina konkurrenter. Kanske blir det även årets spel 2013.

Thomas 2012: Topp 3 och tankar om tidsunderskott



1. Dragonvale (iPhone/iPad)
2. FIFA 13 (Xbox 360)
3. Battlefield 3 (Xbox 360)

Jorden håller tydligen på att gå under (även om den inte gjorde det nyligen på det utsatta apocalypse-datumet) och vi människor har blivit löjligt duktiga på att köpa nya prylar idag som redan i morgon står och samlar damm. Vi vill ständigt ha nytt nytt nytt och mer mer mer gällande både fysiska ting och upplevelser. Vart och när når vi gränsen? Dessa tankar slår mig emellanåt och inte minst när jag tittar på spelhyllan som innehåller ett tvåsiffrigt(!) antal nya spel som förmodligen numera anses gamla och som jag verkligen vill spela igenom. Det är helt befängt att det släpps så mycket nytt att man inte ens hänger med.

För ett tag sedan väcktes dessutom min nostalgi- och retronerv till liv och jag inventerade vilka spel till min gamla Nintendo 8-bit som, just det, låg och samlade damm. Lyckligt kunde jag konstatera att jag hade både Kid Icarus och Super Mario Bros, men fortfarande saknades en massa gamla klassiker som jag helt enkelt bara måste ha. Några veckor senare och några hundralappar fattigare har jag lyckats fånga in en hel del av de jag saknat men fortfarande återstår några få guldkorn. Dessvärre bidrar mitt pånyttfödda intresse för Nintendos gamla flaggskepp till att jag har ännu mindre tid att lägga på spelande, av såväl gammalt som nytt.

Som om inte denna fight mellan moderna och ålderstigna spelkonsoler vore nog har det även blandat sig in en helt ny kategori den senaste tiden. Mobilspel. Gaah! Eftersom jag har en ohälsosamt stark samlare boende i min själ så har jag helt fastnat i ett spel till mobila enheter där man helt sonika ska bygga upp en park i vilken man avlar fram och samlar på en mängd olika drakar. Helt skogstokigt. Jag som dissat denna typ av spel tidigare sitter numera klistrad och får nästan lite ångest om det går för lång tid mellan mina drakparksbesök. Lägg där till att det även finns en massa andra mobilspel, inom framförallt pusselkategorin, som upptar min tid. Inte bara när man är på språng utan även då man ligger hemma på soffan. En plats där man borde roa sig med mer stationära enheter.

Jag hoppas därför att det presenteras en tidskapsel på nästa E3. Som ett tillbehör till nästa generations spelkonsoler, där man kan kliva in och antingen välja att stoppa tiden en stund, eller varför inte åka tillbaka några år. Allt annat vore faktiskt bara oansvarigt.

Där har ni den – tvspelsdagbokens syn på spelåret 2012. Vi tackar så mycket för det här året och vill önska alla en riktigt god fortsättning och ett fantastiskt spelår 2013.