I mitten av åttiotalet var det ingen direkt brist på skrollande shooters, en av dem var Gun.Smoke från Capcom. Som med så många andra titlar under den här eran släpptes Gun.Smoke ursprungligen som ett arkadspel. 1988 portades det till Nintendos 8-bitars-maskin med några skillnader från arkadhallsversionen. Jag får fortfarande ont i händerna när jag tänker tillbaka på alla de timmar jag la ner på Gun.Smoke och jag får precis lika ont i händerna när jag spelar det idag. Som tur är ligger smärtnivån i paritet med nivån av spelglädje.

Gun.Smoke handlar i mångt och mycket om att peppra på knapparna, skjuta ner elakingar i vilda västern och hela tiden hålla sig i rörelse för att inte stryka med (eller fastna bakom en kaktus). Fienderna kommer från alla håll och det gäller att hålla tungan rätt i munnen för att inte bli en alltför enkel måltavla. Under varje bana ska man också samla uppgraderingar, köpa vapen och slutligen införskaffa en Wanted poster för att aktivera bossfighten. Det går också att inhandla eller, lite slumpartat hitta, en häst vilket ger en extra skydd. När bossen är tillintetgjord fås en belöning i form av pengar.

Liksom många andra arkadportningar blir Gun.Smoke, i mina ögon, väldigt svårt, väldigt snabbt. Lite som att springa in i en vägg. Väldigt typiskt för en arkadshooter med andra ord. Grunden i arkadfilosofin var ju att få oss att att ständigt stoppa i mer pengar i maskinen, vilket lyser igenom även i konsolversionen. Dör man går det att välja continue men då tappar man alla uppgraderingar vilket är väldigt frustrerande en bit in i spelet. Men kan man leva med att dö ofta, få börja om från början och verkligen nöta in spelets struktur är Gun.Smoke en smått fantastiskt resa. Det är svårt att bara lägga ifrån sig kontrollen och ge upp, vilket är ett bra betyg på spelets kvalitet och ett tecken på att det håller än idag.

Testat på Årgång Tillgänglighet Nostalgi Realitet
Nintendo Entertainment System 1985 (arkad) 1988 (NES) Halvlätt och halvdyrt 4/5 4/5