En ny familjemedlem väntas anlända ikväll, strax efter midnatt ungefär. 9 månader efter vi fick veta den stora nyheten är vår nya skönhet äntligen påväg, och förväntningarna är på topp. Även den där första tiden – den där kommunikation, intelligens och funktionalitet inte ännu nått sin fulla potential – har sin charm, och jag är därför glad att jag kommer få vara med från första början. Men den nya ängeln måste känna sig välkommen, och efter en titt i den tänkta barnkammaren såg där imorse alldeles för ostädat och oplanerat ut, som om där inte fanns utrymme för ytterligare tillskott. Det duger inte. Dagens projekt: att förbereda för nattens händelser, och efterföljande familjeökning. Nu kör vi!

Först och främst, ut med allting ur hyllorna, torka av varje maskin och hylla med trasa samt dammsuga golvet. Sedan börjar pusslandet. Det fanns en plan på hur den färdiga bilden skulle se ut, där en tom plats åt nykomlingen ingick. Tyvärr innebar detta att någon fick flytta ut. Det tog emot, men det fick bli den äldsta generationen som nu fick bo på vinden. Sladdhärvor är ett alltid lika återkommande problem, ett som man alltid tror att man kan lösa men när projektet är färdigt inser att man absolut inte har löst. Min approach den här gången var lite mindre optimistisk. Det fick bli trångt, fult och jobbigt bakom hyllan, men strömlådorna gick i alla fall att smussla undan respektabelt.

När allt ska kopplas in igen kommer det alltid upp idéer om hur man kan förbättra upplevelsen ytterligare när det kommer till ljud och bild. Den här gången gällde det att få surround-ljud från alla maskiner utan att använda den manuella, halvt fungerande switchen jag har i ägo. Resultatet var inte fläckfritt, och för nu återgår jag till den gamla uppsättningen – huvudsaken är att saker fungerar som det ska för den nya. Jag flyttade i alla fall på vår internet-gateway, vilket underlättar för ethernet-dragning. Dessutom är hela uppsättningen gjord för att ytterligare ett tillskott ska få plats, men det är en historia för våren.

När jag ser slutresultatet nickar jag belåtet. Den slitna och delvis hemmagjorda TV-bänken är väl inte den vackraste eller mest funktionella, och kanske inte heller att den gamla hörnsoffan eller dess bord ser mycket ut för världen. Men det känns som att det är så det ska vara. Titta bara på reklamerna nedan – det här krafthuset behöver inte en kliniskt ren och symmetrisk miljö för att uträtta storverk, utan trivs som bäst när den är en del av ett levande rum där det slängs väskor, töms chipspåsar, skrattas och skojas. Oavsett om det smäller inatt eller inte (vilket helt ligger i händerna på Webhallen) finns här ett tomrum att fyllas och en inbiten spelare att bli älskad av. PlayStation 4, du är mer än välkommen!