Retro, nytt och allt däremellan.

Dag 148: Tankar om LA Noire + SSX-trailer

LA Noire har verkligen sugit tag i mig. Efter en något trevande start kan jag inte längre släppa kontrollen utan att kroppen reagerar som om det vore ett kemiskt beroende av något slag. Det som skrämmer mig mest just nu är tanken på att nästa fall kan vara det sista. Hemska tanke. Även om jag börjar bli bekväm i kläderna, vet vad jag ska leta efter, hur trevande blickar från misstänkta ska tolkas, är varje nytt fall en utmaning. Intervjuerna är fortfarande småknepiga och jag stirrar mig fortfarande blind på högen av ledtrådar innan polletten trillar ner.

För mig personligen är LA Noire årets spel så här långt men hösten kan säkert förändra den åsikten. Finns det något att klaga på är det kontrollen som ibland gör mig självmordsbenägen, i spelet alltså. Den tvingar mig att hoppa ut över takkanter och springa ut framför bilar. Det måste gå att göra kontrollen tajtare än så här, även om det inte är Rockstars främsta förmåga. Men som sagt – årets spel.

Nu till något helt annat. Det har släppts en ny storyrelaterad SSX-trailer i serietidningsformat med Elise i centrum. Vet inte riktigt vad jag ska tycka om den. Den är spånig, försöker förmedla större fokus på SSX-deltagarnas bakgrundshistorier (vilket är spånigt) och innehåller citat som ”you just can’t keep a girl away!” (vilket är galet spånigt). Äh vem fan försöker jag lura – ge mig SSX nu tack.

6 kommentarer

  1. Fredrik

    Och så var Noire avklarat. Funderar på att spela om det direkt… galenskaper kanske.

  2. Bula

    Blir alldeles för lite spelande för mig men hoppas det är mkt kvar på Noire. Intervjuerna och förhören är riktigt knepiga tycker jag, sällan jag prickar alla frågor.

  3. Tompa

    Ååh underbart. Längtar tills man kommer hem och får sätta i gång äventyret i L.A. Galet at du är färdig redan dock!

  4. Pelle Duveblad

    36 speltimmar sedan releasen, och sommarlovet har inte ens börjat. Hur ska detta sluta?

  5. Jonas

    Som vanligt med Rockstars spel tröttnade jag ungefär halvvägs in. Visst, ett bra spel utan tvekan, men alldeles för dålig variation och för många ”case” som storymässigt kändes för lika varandra. Får se om jag orkar spela klart det sista.

  6. Fredrik

    Jonas – men vafan, storyn mixas ju en hel del. Sluta vara så gnällig .)