Min samling till Gamecube har aldrig varit gigantisk, nåja större än till Wii i varje fall. Anledningen är att jag köpte de flesta tredjepartsutvecklade spel till Xbox under den generationen. Xboxen var definitivt min huvudkonsol då, även om jag i hemlighet var mer förtjust i kuben. Efter att ha rensat ur i min samling har jag idag exakt 30 spel till konsolen och jag kommer antagligen aldrig att skiljas från något av dem. Här kommer mina spel till Nintendo Gamecube.
Donkey Konga 1, 2 och Donkey Kong Jungle Beat
Jag är ett stort fan av knasiga kontroller och har alltid gått igång på alltifrån plastinstrument till fiskespön. En av mina favoriter på detta område är bongotrummorna som släpptes till Gamecube. Därför är det ganska givet att jag då har de tre spelen som stödjer dessa (i varje fall som släpptes i Europa). Donkey Konga 1 och 2 är två schysst, ganska klassiska, rytmspel men jag fördrar nog plattformsspelet Donkey Kong Jungle Beat, speciellt eftersom det är ett spel där man inte förväntar sig kontroller av det här slaget. Alla tre rekommenderas.
Sportspelen
Nu snackar vi inte Fifa eller NHL utan självklart sportspel med Mario i huvudrollen. Jag äger tre stycken i grenarna fotboll, golf och tennis. Alla tre är riktigt underhållande men det är utan tvekan Camelots fantastiska Mario Golf: Toadstool Tour som sticker ut ur mängden. Super Smash Football & Mario Power Tennis är även de två höjdare, speciellt om du har kompisar att spela mot eller med.
Ännu mer Mario
Mario dyker såklart upp i andra former till Gamecube. Först ut är Mario Kart: Double Dash som nog är min favorit i Kart-serien, det beror nog på att jag spelat det mer än de andra delarna. Sen har vi Super Mario Sunshine som är det enda riktiga plattformsspelet med Mario i huvudrollen till Gamecube. Även om jag inte direkt avskyr Sunshine så bleknar det i jämförelse med både föregångaren och efterföljarna. Sist ut är Paper Mario: The Thousand-Year Door som i mina ögon är ett måste till konsolen. Intelligent Systems skapade verkligen ett mästerligt rollspel till Gamecube som alla borde spela.
Två giganter och ett par andra
Mitt absoluta favoritzelda och den första giganten heter The Legend of Zelda: The Wind Waker och även om jag idag skulle rekommendera att folk spelar remaken till Wii U finns det inte en chans att jag släpper originalet. Förutom ett något bökigt slutparti och knepig navigering till sjöss finns det inget ont att säga om Wind Waker. Sedan har jag även The Twilight Princess och en samling med äldre Zeldaspel, men det är inte någon av dessa som är den andra giganten. Gigant nummer två är Animal Crossing, ett spel jag lagt så mycket tid på att jag knappt vågar räkna på det. Animal Crossing till Gamecube var första gången vi i väst fick spela detta mästerverk. Spelet kom med ett eget minneskort vilket i sig var respektingivande och är ett av två spel jag importerade från USA eftersom jag inte orkade vänta på den svenska releasen, som skulle ske två år senare.
Två Star Wars, ett Shmup och lite slagsmål
Det släpptes ett gäng Star Wars-spel till Gamecube och jag äger två av dem, båda med invecklade titlar och bara ett av dem bra. Spelet som är bra heter Star Wars: Rogue Squadron II: Rouge Leader och det som inte är speciellt bra heter Star Wars: Rogue Squadron III: Rebel Strike. Shmupet jag refererar till är Ikaruga som jag både älskar och hatar. Det är lika delar roligt som frustrerande svårt, ur mitt perspektiv såklart. Hur som helst bör du spela det. Sist ut här blir Soul Calibur II som jag mest köpte för att Link var på omslaget, vill jag spela Soul Calibur så gör jag det i form av ettan till Dreamcast.
Framtidsracing, ett galet partyspel och en releasetitel
Det andra spelet som jag importerade från USA var F-Zero GX, ett lysande racingspel som verkligen förtjänar en uppföljare till Switch. Anledningen till varför jag importerade det kommer jag inte ihåg, skulle gissa på att det handlade om priset. Näst ut är Wario Ware Inc.: Mega Party Game$ som är helt ok men som bleknar i jämförelse med Mega Microgame$ och Twisted som båda släpptes till Gameboy Advance. Releasetiteln är Luigi’s Mansion och alla som gnällde på att Gamecuben hade en svag line-up vid lanseringen borde spela det och tänka igenom sitt gnällande.
Skräcklegendarer och Samus
Två GC-måsten i skräckgenren är såklart Resident Evil 4 och Eternal Darkness Sanity’s Requiem. Det förstnämnda är rakt upp och ner ett strålande spel som fortfarande är roligt att återvända till, det sistnämnda ska självklart få credit för sin originalitet men det är absolut inte lätt att spela det idag. Självklart äger jag även de två Metroid Prime-spelen som kom till Gamecube (trean till Wii kan du hoppa över) vilka jag tycker väldigt mycket om men som kanske borde få en liten uppfräschning för att på riktigt stå sig idag, kanske är det en möjlighet nu när del fyra är utannonserad.
Brawlers, apor och japanska importer
Sist ut i samlingen hittar vi bland annat Viewtiful Joe 1 & 2. Två brawlers som med största sannolikhet förtjänade större framgångar. Båda är unika, underhållande och ser fantastiska ut. De finns även till PS2 om du saknar en kub. Sedan har vi Super Monkey Ball 2 och jag kan inte riktigt förklara varför jag bara har tvåan och inte ettan. Jag har bara tre spel som är importerade från Japan, det första är Wave Race: Blue Storm som en snäll man i Farsta gav till mig. Det andra är remaken av PC Genjin och det tredje remaken av Star Soldier. Båda spelen ingår i Hudson Selection som är uppdateringar av klassiska Hudson-titlar till Gamecube och även Playstation 2
Där har vi mina 30 spel till gamecube, spel som jag inte gör mig av med i första taget. Nintendos Gamecube ligger mig varmt om hjärtat eftersom den var en del av mitt liv när jag hittade tillbaka till konsoler, efter att ha varit en PC-spelare under många år. Alla konsoler har en personlighet och karaktär, Gamecube likaså med sitt fyrkantiga, bärbara utseende och sina mjuka menyer.
