Retro, nytt och allt däremellan.

Fredrik spelar: Eternal Sonata – del 2


Jag har nu rollspelat i ungefär sex timmar och om sanningen ska fram är jag helt förtrollad av Eternal Sonata. Visst, det har sina brister. Striderna är i sig ganska repetitiva, men eftersom varje karaktär har sina specialattacker går det att mixa upp dem ganska rejält. Precis alla mina förväntningar på vad ett japanskt rollspel ska innehålla uppfylls, det gäller att tänka strategiskt och man får leva med det turbaserade upplägget.

Så hur ligger det till med min grupp unga hjältar? Jo, tackar som frågar, riktigt bra faktiskt. Eternal Sonata utspelar sig i Frédéric Chopins huvud, ni vet underbarnet inom klassisk musik. Mer bestämt utspelar det sig i hans drömmar, eller möjligtvis en blandning av hans drömmar och ett gäng japanska kids faktiska problem. Problem med vad undrar du? Med livet och döden i allmänhet, höga skatter och korrupta politiker i synnerhet. Det är ingen brist på djup i spelet och svårmodet som dessa ungdomar måste utstå är av det mer spektakulära slaget.

Vid sidan av herr Chopin, som lustigt nog i spelet textas som Frédéric men jag hör tydligt de japanska röstskådespelarna använda Chopin som tilltalsnamn, kretsar det mesta kring Polka. Hon har rymt hemifrån, tror hon är döende (alla som kan använda magi är tydligen det och det gör Polka) och vill göra någon nytta innan hon kolar. Hennes syn på att göra nytta är lite speciell. Hon vill att Greven i landet tar bort skatten från det blomsterpulver hon säljer. För att göra detta måste hon träffa Greven och försöka övertyga honom om att han bedriver ogynnsam politik. På vägen till staden slår hon följe med andra karaktärer, som även de vill byta ord med herr Greve, så nu består mitt party av en handfull smått melankoliska men ganska trevliga karaktärer. Alla bidrar till spelet, både i form av sanslös dialog och i strid. Måste säga att jag njuter av varje knasig sekund.

Och knasigheter finns det gått om i Eternal Sonata, vid flera tillfällen har spelet abrupt tagit en paus och hoppat till vad vi kan kalla, historielektioner. Där får man se bilder från olika de olika platser Chopin bott på i verkligheten och även lära sig om det unga geniets liv och bekymmer. På något vis lyckas ”utvecklaren” knyta ihop dessa lektioner med vad som utspelas i spelet. Tänk er att ni spelar Skyrim och direkt efter en strid dyker en Power Point-presentation upp om drakars historia. Ja om de nu hade funnits i verkligheten, vilket jag gärna vill tro.

Efter sex timmars spelande har jag nu nått till Forte City och imorgon ska vi försöka fixa ett möte med greven. Med tanke på de klipp jag sett där han varit inblandad tror jag inte mötet kommer bli speciellt lyckat. Han verkar vara något av ett as. Som tur är har jag finslipat min stridsteknik mot alltifrån möss till änglagetter (ja det är ett ord nu) och andra hybridmonster, så om nöden kräver det vet jag hur jag ska försvara mig. Äventyret fortsätter.

Tidigare delar: del 1

3 kommentarer

  1. Andi

    Spännande, kan inte fatta att jag hade missat denna text. Nu ska jag läsa del tre direkt (inget ont som inte har något gott med sig).

  2. roadkill03§

    Har börjat lira Eternal Sonata nu. Måste få bort det från ”att spela”-hyllan.

  3. Fredrik

    Gör du helt rätt i!