Kobra är ett av mina favoritprogram på SVT när det kommer till kulturprogram. Inte för att jag tittar på speciellt många andra kulturprogram på deras kanaler, men ändå. Programmet har en förmåga att presentera ämnen på ett sätt som får mig att fastna. Ämnen som jag inte direkt hårdbevakar själv kan helt plötsligt bli intressanta.
I går pratade dock Kobra om spel, ett ämne som jag har hyggligt bra koll på. Kobra valde dock att gräva djupare i delar av spelvärlden som jag inte har läst speciellt mycket om. Spel som religion, spel som konst och spel som vill förbättra världen är kanske inte det jag tänker på i första hand när jag tänker spel. De tog bland annat upp ”Chain World” som uppmärksammades en hel del under 2011. Ett spel på en USB-sticka som endast en person skulle kunna spela, för att sedan överlämna spelet till nästa person. En ganska häftig tanke, som inte alls föll ut som spelskaparen hade tänkt sig skulle det visa sig.
Minns ni Sonys Movekontroll? Ni vet, den som liknar Nintendos Wiimote, men med bättre precision och en stor lampa på toppen? Jag har full förståelse om ni nu rynkar på pannan, för frågan är väl om ens Sony kommer ihåg att de släppte en sådan för ungefär 2 år sedan. Bristen på bra spel som stödjer kontrollen har varit fenomenal och förutom ett litet vagt minne av ett E3-demo från 2010 är det egentligen inget som ser intressant ut till den rörelsekänsliga kontrollen. E3-demot var så klart ett av The Workshops kommande spel, Sorcery. Det är svårt på förhand att spekulera kring huruvida det kommer att bli bra eller inte. Men det ser i varje fall mysigt ut. Nu har det släppts ett längre klipp från spelet vilket jag uppmuntrar alla att ta en titt på. Tror knappast spelet kommer locka fler att konsumera Move, men kanske göra dem som redan gjort det något gladare. Mig inkluderad. Sorcery är tänkt att släppas i Sverige den 23 maj, snart alltså.
Sen tänkte jag att det kunde vara lite kul med lite klipp från NHL 13 såhär i hockeytider. Så medan LA Kings fortsätter att agera skumt i Stanley Cup kan ni ta en titt på del ett och två av Road to NHL 13.
Lagom till de stora ligornas säsongsavslutningar och den svenska EM-truppens tillkännagivande nås vi av diverse nyheter kring EA Sports storsäljande fotbollsserie vid namn FIFA. Trots mitt ursprungliga missnöje med FIFA 12 har jag sedan länge kammat in achievementen för 50+ timmar på fotbollsplanen, och jag kickar fortfarande virtuell boll flera gånger i veckan. Ingen är därför lyckligare än jag när vi nu får höra lite om nästkommande upplaga.
Som vanligt pratar man stort och brett om revolutionära upplevelser på planen och att allting kommer vara fantastiskt, men om vi gräver lite på ytan så hittar jag ett par saker som är mer värda att lägga under lupp.
Attacking Intelligence ska få spelarna att agera smartare vid offensivt spel. Låter bra, jag har ju svurit mer än en gång när ens idiotiska medspelare inte tar uppenbara löpningar som skulle leda till frilägen. Det intressanta är dock att motståndarens AI redan behärskat detta moment galant under flera år.
Complete Dribbling ska göra det enklare att dribbla och utmana i en-mot-en-situationer. Tänk Messi. Bokstavligt talat. Det har EA gjort nämligen. Här finns det mycket kvar att önska i FIFA 12 så om de får ordning på detta blir jag lycklig. Just nu är det enklast, dock sällan lyckosamt, att försöka rusa förbi motståndaren istället för att finta upp dem på läktaren.
Touch Control innebär att spelarna ska få svårare att ta emot och behandla bollen. Det ska alltså individanpassas bättre till hur duktiga de verkliga spelarna är på detta moment i verkligheten. Låter som en bra plan, men hoppas inte det påverkar spelet i alltför stor utsträckning. Känns mer som en funktion som bara ska finnas där utan att det märks.
Player Impact Engine sägs vara prisbelönt och finns redan i nuvarande utgåva. Nu ska den ha förfinats och tydligen fungera ännu mer realistiskt. Inget som jag tycker påverkat spelet nämnvärt, men fungerar bra utan att märkas alltför mycket.
Tactical Freekicks ger oss spelare möjlighet att pilla ännu mer med våra frisparksvarianter. Är väl bra att möjligheten finns men fokus borde ligga på att återskapa det system man hade för några år sedan då det faktiskt gick att skjuta en vanlig frispark i mål. Trots att jag studerat klipp på youtube, manualer och lagt otaliga frisparkar så har jag knappt gjort ett enda mål. Något som gick betydligt bättre förr.
New Passes innebär ett par nya sätt att slå passningar. Jahapp. Har inte direkt saknat något passningssätt så ska bli spännande att testa vad de menar.
Mina förhoppningar inför FIFA 13 är bland annat att de gjort det defensiva spelet bättre igen, för det tog katastroflång tid att behärska det någorlunda. Sedan måste den egna AI:n upp på samma intelligensnivå som motståndarna och de tokiga spåren som man tycks fastna i ibland är också kvar. Trots att det kan låta negativt när man granskar FIFA så är det ändå utan tvekan det spel jag ägnar mest tid åt, så misstolka mig rätt. LÄNGTAR till att få sätta tänderna i nästa utgåva.
Först och främst måste jag såklart uppmärksamma att tvspelsdagboken nu har nått 500 dagar. En liten målstolpe för vår lilla sida om det vi älskar mer än mycket annat – tvspel. Grattis till oss antar jag. Vi kommer att fortsätta lyfta fram nyheter som vi faktiskt tycker är intressanta, spela spel som vi faktiskt gillar och navelskåda med interna tävlingar. Daniel pratar om att börja skriva mer om spel till iPad, vilket är en plattform som redan nu har en given plats bland bärbara spelenheter. Jonas är i Japan och så fort han har fått lite rutiner i sitt nya liv där kommer säkerligen en del rapporter att dyka upp från landet i fjärran östern.
Själv tänker jag fortsätta spela lite äldre titlar och skriva om dem i Fredrik spelar. Men jag kommer även att börja skriva lite längre, mer ambitiösa, texter. Det första temat jag tänker ge mig in på är ”utvärdering av en generation”. Eftersom E3 snart är på gång och vi med stor sannolikhet får lite bättre koll på vart industrin är på väg, är det dags att börja blicka bakåt, summera och utvärdera vad som har varit. Först ut blir Nintendo eftersom Wii U står först i kö av nya konsoler (om inget sjukt otippat händer). Därför blir den första utvärderingen av Nintendos Wii. Den texten kommer senare i år, antingen som en gigantisk artikel, eller i flera lite mindre delar. Jag röstar för det senare. Nu ska jag bara göra lite research först – av det trevligare slaget.
Vad passar då bättre för veckans fynd än att lyfta fram ett par Wii-titlar jag gillar extra mycket, självklart till fyndiga priser. Antar att det är lika bra att börja med Animal Crossing – Let’s go to the city. Det är ingen hemlighet att jag plöjt ner orimligt många timmar i Animal Crossing. Det började på Gamecube, sen över till DS och senast till Wii. Det finns en anledning till detta och för 138 kronor kan du ta reda på vilken. Spel nummer två är något så förutsägbart som Mario Kart Wii. Absolut inte den bästa delen i serien men fortfarande ett måste för varje Wii-ägare. För 25 pund är det inget att bråka om.
Det är inte långt kvar till E3 2012. En tid som är genuint exalterande för de flesta av oss som gillar det här med tvspel. Nu är det också klart när de tre stora presskonferenserna (väljer att ignorera Electronic Arts och Ubisoft) kommer att ligga. Här kommer schemat och lite drömscenarier och spekulationer från min sida.
Måndag 4 juni
Microsoft (18:30 svensk tid) Förväntningar: Vad jag vill se och vad jag tror jag kommer att få se är två helt olika saker vad gäller Microsoft. Självklart vill jag se att företaget visar upp en ny konsol, berättar om storslagna planer inför nästa generation. Men antagligen blir det snack om Halo, mer halo, lite Kinect, mer kinect och säkerligen något om hur viktig Xbox 360 är som ett nav i vardagsrummet, vilket aldrig betyder något för oss i Sverige som inte får ta del av några intressanta tjänster på boxen.
Tisdag 5 juni
Sony (03:00 svensk tid) Förväntningar: Det går inte bra för Sony. Vitan säljer knappt alls och PS3an säljer inte speciellt bra längre. Om något nu ska ändras på den punkten måste Sony visa upp en massa riktigt bra spel, en massa. Jag äger en Vita och det är absolut inga fel på hårdvaran, kanske att Sony tog i lite väl mycket med olika funktioner, men det som saknas är spelen. I vanlig ordning. Jag vill se spel som gör sig på en bärbar enhet. Inga Uncharted, inga Killzone, inte Metal Gear Solid. Något nytt och spännande som jag inte lika gärna kan spela i soffan. Om Sony inte satsar större delen av sin konferens på Vitan är den lika död som den ser ut att vara idag.
Nintendo (18:00 svensk tid) Förväntningar: Tiden för Wii är över och mycket krut kommer såklart att läggas på Wii U. Där måste Nintendo visa varför vi ska köpa en sådan och inte bara vänta på nästa ”riktiga” generation. Göra det Nintendo gör. Med andra ord visa upp hur Mario och Link ser ut i HD. Det borde göra susen. Sen blir det säkert en hel del 3DS och förhoppningsvis lite datum för spelsläpp i USA och Europa. Jag vet någon som längtar ganska mycket efter Animal Crossing till exempel.
Få saker gör mig så förväntansfull som E3s presskonferenser. Samtidigt är det få saker som kan göra mig så besviken.
Dag 494 skrev jag lite kort om CoD Elite-tjänsten och reflekterade över att den förmodligen genererat mycket pengar till Activision. Idag läste jag att tjänsten har hela två miljoner prenumeranter knutna till sig och höll på att stätta kaffet i halsen. Eller är det bara jag som tyckte denna siffra var oväntat hög? Tre hundra kronor om året är vad man får lägga ut för allt extra lull lull och förmåner.
I övrigt så dök det upp information om att Hitman Absolution släpps den 20 november och att det lite småhypade Dishonored också det dyker upp redan i år. Boka in den 12:e oktober i kalendern. Ett spel som inte är en uppföljare hör inte till vanligheterna under 2012.
Max Payne 3 hamnade i topp i majs fem hetaste spel och idag släpptes lanseringstrailern.
Detta år har blivit ett år då jag sett allt fler anledningar till att vänta med inköp av spel. Den så kallade backloggen är enorm, vilket lett till att en egentligen superintressant titel som Mass Effect 3 inte införskaffats ännu. Jag måste ta mig igenom del två först. Det finns dock vissa undantag och de är SXX, The Witcher 2 och Trials Evolution, men dessa har inte riktigt hunnit få den uppmärksamhet de förtjänar. Nej, det är bara att konstatera – jag hänger inte riktigt med i spelsläppen längre. Tio dagar in i maj till trots, här är majs fem hetaste spel.
1. Max Payne 3
När Max Payne gör comeback efter så många år är det mycket möjligt att det blir ett köp redan vid släppet. Odiskutabel etta på månadens lista i alla fall.
Format: Playstation 3, Xbox 360, PC |Släpps: 2012-05-18
2. Diablo III
Jag äger ingen PC värdig Diablo III och kan därför rätt enkelt konstatera att denna efterlängtade uppföljare kommer gå mig helt obemärkt förbi. Har dessutom inte ens någon direkt relation till serien när jag tänker efter. Men andra verkar ju vara taggade, vilket får motivera andraplatsen.
Format: Playstation 3, Xbox 360, PC |Släpps: 2012-05-15
3. Dirt Showdown
Ett nytt Dirt-spel á la Destruction Derby, ja det kanske inte är så tokigt. Men åter till backloggen, DIRT 3 står närmast på tur om det ska köpas bilspel.
Format: Playstation 3, Xbox 360, PC |Släpps: 2012-05-24
4. Dragons dogma
Capcom gör ett spel om drakar och regissör är mannen bakom Devil May Cry 3 & 4. Det kändes tillräckligt för att motivera en plats på listan.
Format: Playstation 3, Xbox 360, PC |Släpps: 2012-05-25
5. Sniper Elite V2
Tycker att maj månad är rätt svag och det speglas också i att jag tagit med detta spel på listan. Jag själv kan inte alls förstå varför det över huvud taget funnits en hype kring detta spel, men för några dagar sedan låg det väldigt högt upp på förbokningslistan på Webhallen. Det måste betyda att det var värt att vänta på, eller?
Format: Playstation 3, Xbox 360, PC |Släpps: 2012-05-04
Släppdatum enligt webhallen.com och kan komma att ändras. ”Spelsläpp” är en återkommande artikelserie här på Tvspelsdagboken där vi listar de fem hetaste spelsläppen varje månad.
Igår och idag kom det nya trailers från Ubisoft i form av Assassin’s Creed 3 och Ghost Recon: Future Soldier. Spontana åsikter är att Assassin’s Creed ser riktigt vackert ut och att jag nästan börjat få upp lite sug efter en ny, riktig, del i den serien. Bara nästan. Och sen var det Future Soldier, sämsta namnet någonsin, vars trailer presenteras i form av en dokumentär. Blev om möjligt ännu mer osugen på det spelet. Bara om möjligt. Sen står det klart att Bioshock Infinite har flyttats fram till februari nästa år. Bra om det behöver putsas på ytterligare. Trist eftersom det är ett av få spel jag verkligen ser fram emot. Men alla dessa serier och uppföljare… det är verkligen dags för något helt nytt snart.
Att köpa abonnemang som binder dig till en telefonoperatör under 1-2 år är vi vana vid sedan länge. Men att samma sak sker på konsolmarknanden måste vara något helt nytt. Idag läste jag nämligen på Joystick om att Microsoft nu provar att sälja Xbox 360 för 99 dollar, förutsatt att du binder dig som så kallad guldkund för Xbox Live under två år. Och det är här man borde inse att det är en riktigt dålig deal, då de vill ha 15 dollar i månden av dig under de två åren. Det vill säga en betydligt högre kostnad totalt sett än om du köper dina Live-abonnemang på annat håll. Tydligen ska detta erbjudande endast finnas i Microsofts affärer (16 st) i USA och är klassat som ett pilotprojekt.
Detta får mig också att fundera över hur affärs- och prismodellerna kommer se ut under nästa generation. Drar man fler paraleller till mobilmarknandnen och leker med tanken att det är dit vi skulle vara på väg så uppstår en del frågor. Microsoft vill tjäna mer pengar när du är uppkopplad och använder deras tjänster. För att göra detta måste de ha ett grunderbjudande och sen en rad olika plusmenyer, det är så man får bra marginal.
Här finns dock ett par fallgropar och funderignar kring hur marknanden kan reagera. Att gå emot konsumenterns vanor och förväntningar på en etablerat produkt (Xbox Live) är inte helt lätt så därför bör ingen radikal höjning aktuell tänker jag. På PC och PSN är det ju gratis och trogna Microsoft-kunder har vant sig vid att betala någonstans mellan 300-600 kronor för ett år. Däremot är det lättare att segmentera upp målgrupperna som är beredda att betala lite mer för det där lilla extra. Titta bara på CoD Elite, jag har en känsla av att de drog in mycket pengar på den produkten i förhållande till insatsen. Jag tror definitivt att det kommer bli fler prisnivåer under nästa generation.
Jag försöker behärska mig och inte skriva om allt jag upplever i spelet. Men Heavy Rain gör det inte lätt för mig. Ingenting upprepas, allt är hela tiden nytt. Nu har jag i varje fall spelat en del utan att skriva ner saker, så jag ber om ursäkt på förhand om det blir lite av ett logiskt hopp. Låt mig försöka summera läget i en mening. Det regnar, Origamimördaren är på fri fot med vad vi antar Shaun i fångenskap och läget är milt sagt förvirrande.
Jasons och Shauns pappa får en skokartong av mördaren. I den, ledtrådar. Nu ska han utmanas i hopp om att få tillbaka Shaun. Känns spontant som spelet kan börja på riktigt nu, eller i varje fall som att berättelsen tar lite fart. Men det har jag trott förut. Hursomhelst börjar det bli läge för lite Short Cuts, inte i bokstavlig mening då, utan som i filmens värld. Dags för de olika historierna att vävas samman. Hoppas.
Hos polisen är allt som sig bör. Den välutbildade agenten hamnar i trubbel med den otåliga polismannen. Underbara härliga stereotyper. Men jag håller mig lugn och blir inte upprörd. Vi ger oss ut på jakt efter mördaren och hamnar i en lägenhet av det mer religiösa slaget. Polismannen sparkar in dörren och när jag påpekar att detta kanske inte är lagligt slänger han ur sig ”call the cops”. Jorå så att. Ok, vänta nu lite, jag tror jag gjorde något jag inte borde ha gjort. Eh. Om man får en Trophy som heter Blunder, är det bra? Jaja, antar att jag får leva med det här nu.
Följande saker har jag aldrig gjort i ett spel. Räddat en person som försökt ta sitt liv i ett badkar. Bytt blöjor på ett gråtande barn och sedan vaggat det till sömns. Följande saker har jag gjort i ett spel. Skjutit någon som antagligen inte förtjänade det. Men jag tror inte jag mått lika dåligt över detta faktum som jag gör nu. Heavy Rain överraskar mig faktiskt på den här punkten. När de pratade om att man skulle få uppleva riktiga känslor lät det mest som PR-snack. Inte direkt. Måste ta en paus och smälta allt detta.
