Kategori: Dagboken (Sida 17 av 76)

E3 2015: Sony… bombarderade?

16 juni, 2015 / Pelle

BOOM! Det hade tisslats och tasslats att det nu äntligen var dags att se Team Ico’s spel igen. Med ord och inga visor inledde Sony med The Last Guardian, och världen kändes med ens som en bättre plats att leva på. Släpps 2016 till PS4, vilket känns som en alldeles för lång tid, med uppenbar risk för att bli ännu längre. Sedan fick vi se vad Guerilla Games pysslat med senaste åren – Horizon: Zero Dawn. Horizon har ett onekligen intressant koncept, där framtida människostammar söker svar om sina föregångare, oss, och deras stora städer. Samtidigt lever de sida vid sida vid enorma maskiner. Ett stort plus är att vi såg gameplay. Detta följdes av Street Fighter V och ett nytt Hitman, det senare utan varken undertitel eller gameplay. Sedan…

BOOM! Många är vi som har skrattat, eller gråtit, åt Square Enix försök att skapa intresse för Final Fantasy VII till PlayStation 4. Men så, helt plötsligt, kom vad så många väntat på så länge – Final Fantasy VII Remake. Själv längtar jag bara till att faktiskt köra igenom spelet. Sedan bjöds det på lite indie-spel, innan…

BOOM! Christian och Frexxi har haft otaliga diskussioner om huruvida Shenmue är fantastiskt eller mediokert, om Shenmue III bara är vad fansen tror att de vill ha eller om det är vad de faktiskt behöver. Nu är Shenmue III på Kickstarter, och har bara på några timmar nått sitt mål på 2.000.000 dollar. Själv har jag ingen relation till Shenmue III och jag har aldrig sponsrat ett spel via Kickstarter, men jag älskar när gamla myter blir verklighet.

En annan highlight var Media Molecules Dreams. Kryptiska filmer lämnade mig förbryllad och intresserad, titta nedan så förstår ni. Självklart avslutades showen med Nathan Drake och Uncharted 4: A Thieves End. Vid det här laget har jag förstått att Uncharted 4 inte kommer vara något mer än bara ett nytt Uncharted som vi känner det, vilket är synd. Det får mig dock att bli exalterad över vad Naughty Dog mer håller på med, för något måtte det vara.

Man kan ifrågasätta hur mycket dessa bomber faktiskt kommer att prestera i slutändan. Det är vansinnigt efterlängtade projekt, men det finns gott om anledningar för skepsis hos alla tre. Men, i slutändan finns det bara en sak i hela världen som spelar roll, och det är att The Last Guardian finns. Härnäst kikar vi på Nintendo, kl. 18 ikväll svensk tid.

Dag 1612 : Timmarna före E3 2015

14 juni, 2015 / Daniel

Det är nu bara timmar kvar innan E3 2015 kickar igång. Spelmässan i LA har alltid varit en höjdpunkt på året men det är ofta blandade känslor inför alla videos och konferenser. Förhoppningar om Half-Life 3 och inte bara uppföljare brukar skapa viss besvikelse. Det tog ett tag men i år har jag faktiskt gett upp Half-Life 3 och hoppas istället på andra spännande titlar.

Microsoft har redan gått ut och sagt att Crackdown, Scalebound och Quantum Break inte kommer visas i morgon utan får strålkastarljuset på sig under Gamescom i slutet av augusti. Jag ser fram emot att se Forza 6 och Halo 5 men Microsoft måste faktiskt spänna musklerna mer än så för att imponera. För min del är förväntningarna på MS ganska låga med tanke på tidigare år, och just därför kanske de överraskar. Men det räcker liksom inte med en HD-remake av Gears of War…

Sony å andra sidan har jag inte speciellt mycket förhandsinformation om. Förutom en lite detalj då – det ryktas om att The Last Guardian ska göra comeback! Jonas här på sidan köpte sin PS3:a för det spelet så det är väl på tiden att han får valuta för pengarna på sin PS4 istället. Sony har jag ganska höga krav på då jag tycker de har tappat lite fart det senaste året, nu är det dags att de visar att de är värda all miljoner sålda konsoler. Nintendo vet jag ingenting om inför E3, och ärligt talat är jag inte speciellt intresserad av dem heller. Om de inte visar Zelda, Metroid eller sin nya konsol förstås.

Så här på förhand och baserat på spel vi vet kommer visas så är jag mest nyfiken på Mirrors Edge Catalyst, Star Wars: Battlefront, Dishonored 2, Doom, Fallout 4, Halo 5 och Forza 6. NYtt för i år är att PC-spelen för en alldeles egen konferens med hjälp av PC GAMER. Nedan har ni alla viktiga hålltider för konferenserna.

E3 2015 – konferenserna (svensk tid)
Måndag
04:00 – Bethesda media brief
18:30 – Microsoft media brief
22:00 – Electronic Arts media brief
00:00 – Ubisoft media brief

Tisdag
03:00 – Sony media brief
18:00 – Nintendo media brief
19:00 – Square Enix media brief
02:00 – PC Gamer media brief

Dag 1605: Fallout 4 och XCOM 2

7 juni, 2015 / Pelle

Två stora spel har annonserats. Låt oss gå rakt på sak.

Fallout 4

Fallout 4 är en uppföljare till Fallout 3, och det är återigen Bethesda Game Studios som ligger bakom (ej att blanda ihop med Obsidian Entertainment som gjorde Fallout: New Vegas). Under den gångna veckan visade Bethesda upp den första trailern och konfirmerade därmed spekulationerna som figurerat under lång tid. Personligen hade jag hoppats att Bethesda gjorde något helt annat, något helt nytt, men det var för mycket att hoppas på inser jag nu. Efter att ha sett trailern börjar jag dock längta något kopiöst – få spel har fångat mig så som Todd Howards, verkställande producent hos Bethesta Game Studios, senaste mästerverk The Elder Scrolls V: Skyrim.

Varför hype? Bethesda Game Studios har ett fantastiskt track-record, och Fallout 3 var älskat av såväl kritiker som fans som nykomlingar.

Varningsflagg? Grafiskt sett är inte trailern så imponerande, särskilt inte hunden. För PC-spelare kommer en hund-mod garanterat komma under spelets första 24 timmar på marknaden.

XCOM 2

XCOM: Enemy Unknown är på alla sätt en väldigt stark titel, och jag har bara hört väl om expansionen XCOM: Enemy Within. XCOM 2 är Firaxis uppföljare, som denna gång lanseras endast på PC-plattformen. Amerikanska IGN har XCOM 2 som juni månads spel i sitt ”First”-program, och kommer således att släppa mer information framöver. I nuläget vet vi bland annat att istället för att försvara jorden från aliens jobbar XCOM denna gång för att frita Jorden från aliens, vilket ska förändra gameplay-scenariot.

Varför hype? En uppföljare till ett riktigt bra spel, gjord av samma utvecklare i en varken överbefolkad eller utdöd genre.

Varningsflagg? Efter det magiska Civ V och XCOM: Enemy Unknown har Firaxis hafsat iväg två mindre välpolerade titlar i form av Civilization: Beyond Earth och Sid Meier’s Starships. Det finns ett litet orosmoment att detta plötsliga kvalitetsfall från Firaxis smittar av sig på XCOM 2.

Dag 1598: Other M och Metroids framtid

31 maj, 2015 / Pelle

Det har blivit dags att återigen prata lite Metroid. Ett tag har jag varit sugen på att kicka igång Metroid: Other M. Det fick sisådär omdöme vid släpp, mycket på grund av ett mångordigt manus med monotont röstskådespel. Samus Aran, som tidigare hållts lika verbal som Link i Zelda-serien, får i och med Other M en röst och en dialog som gör henne allt annat än rättvisa. Detta tycks i alla fall både kritiker, fans och icke-fans vara överens om. Näe, mitt sug efter Other M kommer istället från att spela, och se, Samus Aran i snabba actionsekvenser.

I Prime-spelen skapade planeternas vackra grafik, utforskande layout, och stämningsfulla musik en fantastisk atmosfär, men jag fastnade aldrig riktigt för förstapersonsperspektivet. Samus Aran är, i sin fulla utrustning, spelvärldens kanske ståtligaste hjältinna, och att se henne utföra mina knapptryckningar och spaklutningar är för mig en viktig del i Metroid-känslan. Dessutom tillät aldrig kontrollerna i titlarna från Retro Studios, varken till Gamecube eller till Wii, någon vidare fartkänsla – en aning viktig aspekt i Metroid-upplevelsen sedan Super Metroid. De första två Metroid-spelen i all ära, men Samus Aran kom inte till sin rätt förrän 16-bitarseran, vilket också i mina ögon för Zero Mission till en klart mycket bättre version än originalet till NES. Super Metroid gjorde Samus snabba löpsteg lika ikoniskt som Sonics, något vi bara fått känna på i full 3D genom Super Smash Bros.-serien. Ja, tills Other M då.

Vad har jag då att säga om Other M? Mestadels kan jag konfirmera vad folk tidigare sagt. Valet, och utförandet, av en talande Samus Aran är helt bedrövligt men i övrigt är det inte alls ett dumt spel. Kontrollerna är simpla, nästan överdrivet så, men ändå riktigt tighta. I Prime kände jag mig begränsad i en omgivning som bad om mer, men I Other M är platserna betydligt simplare i sin speltekniska kontext – återigen, nästan överdrivet så. Effekten är att spelaren spenderar mycket mindre tid på att ställa och finna svar på frågor som ”kan jag göra det här?” och ”kan jag ta mig dit?”. Det begränsar helt klart den utforskande känslan, men bäddar för ett betydligt högre tempo. När jag i övrigt har varit omgiven av stora komplexa rollspel som Dragon Age och The Witcher välkomnar jag just nu Other M:s mer lättsamma gameplay.

Det innebär inte att jag sätter Other M som en förebild i Metroid-serien – långt ifrån. Other M gör några oförlåtliga misstag kring berättandet, vilket jag kommer prata mer om i en annan dagbok, och för att vara ett Metroid-spel är det alldeles för begränsat. Men, när protagonisten (och alla övriga) håller munnen stängd är det ändå skönt att se en tredimensionell Samus få sträcka på benen. Det är ett viktigt element jag vill se i nästa Metroid-titel, som väl kommer komma en vacker dag. Vissa menar dock att det inte finns någonting i Other M som är värt att spara för fem öre, som youtubaren nedan.

Dag 1590: I backspegeln

23 maj, 2015 / Pelle

Dagens titel är ett försök att inte skriva ut spelet som dagens dagbok, föga förvånande, egentligen handlar om – The Witcher 3: Wild Hunt. I nyhetslugnet innan E3-stormen och med ett av årets största spel äntligen i butikshyllorna, och spelmaskinerna, finns det inte mycket annat att prata om. Och det behövs inte.

Jag läser ett dagboksinlägg om just The Witcher 3 med nästan ett år på nacken, skrivet av undertecknad. Där raljerar jag om hur magiskt The Witcher 3 verkar, och hur det ser så annorlunda ut från sina konkurrenter. Ännu har jag inte spenderat tillräcklig tid med spelet för att utvärdera huruvida det är så annorlunda jag drömde om, men efter den inledande akten har det sakteligen börjat sjunka tänderna allt djupare i mig. Nedan en skärmdump från den första akten.

Då, på nationaldagen förra året, nämnde jag även samlarutgåvan som jag genast blev vansinnigt kär i. Trots en hårt stramande budget kunde jag inte motstå frestelsen att hämta ut mitt exemplar av Collector’s Edition, och det känns som ett riktigt val. Jag njuter väldigt mycket av mina samlarfigurer och lägger ett stort emotionellt värde i dem. Denna pjäs är överlägset den för tillverkarna mest påkostade och detaljerade i min samling. Priset på 1449:- är, sjukt som det låter, billigt för vad man får den stora utgåvan, särskilt för mig som tidigare yttrat att basspelet borde kosta mer än sina sedvanliga 599:-.

I övrigt har DLCs och inte minst det kostnadsfria 200cc revolutionerat Mario Kart 8 för mig. När jag nu tvingats lära mig att bromsa har även gamla banor tagit en helt ny vändning, och jag börjar bli otäckt bra på det. Målet just nu är att ta guldstjärna på samtliga cuper på den nya hastigheten, och i skrivande stund har jag bara en kvar. På 150cc hade jag tid att vrida på huvudet ibland, men i det intensiva 200cc är ögonen riktade framåt hela tiden vilket gör att motståndare och skal av olika färger kommer som otrevliga överraskningar. Jag kanske borde träna på att ibland byta perspektiv. Även Super Smash Bros. har fått nytt liv med turneringar, nya bekantskapskretsar och ett svagt intresse för att faktiskt spela spelet bra och inte bara förlita sig på att hamra knappar.

Kort sagt, min sommar är räddad, och ovanpå det ligger E3 runt hörnet. 2015 börjar forma sig till ett bra spelår.

Dag 1584: The Witcher 3 & E3-planering

17 maj, 2015 / Fredrik

Det är nu 2 dagar kvar till släppet av The Witcher 3: Wild Hunt. Jag har gått från nyfikenhet till extremt ha-begär de senaste dagarna. Mycket såklart på grund av de fina recensioner spelet har fått men också på grund av att jag kollat videomaterial om och om igen. Min bokning är av den så kallade Premium-utgåvan vilken innehåller lite extra smått och gott. En karta, soundtrack på CD och en del annat. Detta ser ut att vara standardutgåvan vid release, men jag är inte hundra på den saken. Det finns även en betydligt dyrare samlarutgåva som bland annat innehåller en statyett. Är faktiskt smått sugen på att lägga om min bokning till den, men 1500 kronor känns ganska saftigt, så jag avvaktar.

För alla som är intresserade av årets E3 har det nu börjat komma datum och tider för presskonferenser. Evenemanget startar den 14:e Juni med Bethesdas konferens (vilket, om jag räknat rätt, innebär den 04:00 den 15:e för oss). Sedan gäller följande svenska tider:

Måndag 15 Juni
Microsoft 18:30
Electronic Arts 22:00

Tisdag 16 Juni
Ubisoft 00:00
Sony 03:00
Nintendo (digital presentation) 18:00
Square Enix 19:00

Vi kommer så vanligt att skriva om höjdpunkter och lågvattenmärken från konferenserna här på sida.

Dag 1575: DLC, Warner Bros, MGS V och spelpriser

8 maj, 2015 / Pelle

Spretig rubrik? Låt oss snabbt beta av de första tre delarna.

DLC, förkortning för Downloadable Content, har blivit namnet för alla digitala speltillägg (vare sig de faktiskt laddas ned eller redan finns på skivan, så kallad on-disc DLC). Det gamla ordet ”expansion” är numera lite finare och tycks idag bara användas till MMO-spel samt till vissa strategi-spel. ”Expansion” tycks vara förbehållet PC-spelens tillägg, vilket är ett intressant faktum i sig. Hursomhelst, som Kyle Bosman på GT påpekar har DLC blivit ett negativt laddat ord. Det är för mycket skriverier som detta dagboksinlägg om just DLCs för att utgivare skall kunna använda ordet i sin marknadsföring. Det har dock inte stoppat fenomenet med nedladdningsbart material till överpris, tillägg som med tiden blivit allt mer centralt för dagens spel.

Det tydligaste exemplet just nu är förmodligen Warner Bros. Nu har de varit i medierna igen med nysläppta Mortal Kombat X och kommande Batman: Arkham Knight. Mortal Kombat X kräver bland annat extra betalning för att man ska kunna spela som den klassiska karaktären Goro, medan Arkham Knight har ett ”Season Pass” på 40 dollar. Just det, 40. Det är 67% av det fulla spelets kostnad. För närmare förklaring av vad ”Season Pass” innebär, kika på Giantbomb.

Hideo Kojima försökte lösa problemet på ett annat sätt. Metal Gear Solid V: Ground Zeroes är prologen till The Phantom Pain, och gjorde sig ökänd för att kunna klaras ut vansinnigt snabbt trots prislappen på 20-30 dollar beroende på plattform. Det fulla spelet, The Phantom Pain, är enligt Kojima själv ca 200 gånger större och har därutöver ett online-läge. Metal Gear Solid V: The Phantom Pain kommer, som alla större spel, att kosta 60 dollar.

Och det är kanske just det som är problemet när vi nu äntligen når kärnan i detta inlägg. Standardversionen av ett AAA-spel kostar idag 60 dollar, lika mycket som det gjorde för 10 år sedan. Problemet som Kojima försökte lösa, vilket också är anledningen till Mortal Kombats DLC och Arkham Knights Season Pass är förstås av ekonomisk natur. Detta kan tolkas på två sätt. Det ena är att utgivarna är blodtörstiga och pengahungriga svin. Det andra är att det helt enkelt krävs mer pengar för att utveckla ett fullstort spel idag. Vi förväntar oss att spel ska bli större, bättre, vackrare och mer polerade. Det är inte mer än rimligt att vi då även får vara beredda att betala mer för det.

Jag vill välkomna mer flexibel prissättning på spel. Jag uppskattade exempelvis när Ratchet & Clank: Nexus fick den lite udda prislappen 30 dollar, ty det var ett rimligt pris för produkten. Jag väntar på att någon vågar ta steget till, säg, 75 dollar för ett spel av högsta klass. Ett spel som är komplett och färdigt, välpolerat och utan luriga små tillägg bakom betalspärrar. Jag vill att spel som Batman: Arkham Knight ska bli allt de kan bli, jag vill att utgivare av kvalitetsspel kan tjäna pengar på dem och jag vill att duktiga utvecklare får betalt för alla sina arbetstimmar. Men jag vill fan inte betala extra för sådant som skulle funnits med, eller till och med fanns med fast ej tillgängligt, från första början.

Det finns två huvudsakliga risker med en höjd prislapp. Den första risken är ett politiskt självmord – att den som vågar smyga sig över 60 dollarsgränsen blir bespottad och tvingas dra tillbaka initiativet, vilket kastar oss ännu djupare ned i DLC-träsket. Den andra risken är det motsatta – att prisstandarden höjs utan att kvalitetsstandarden gör det. Jag har ännu inte funderat ut hur man bäst undviker dessa risker. Men jag är helt på det klara med att när CD Project Red gör ett enormt spel som är oerhört detaljerat och när de vill fortsätta släppa material efter release utan extra kostnad, då vill jag betala för det.

Dag 1566: PS Plus, Hall of fame & P.T.-galenskaper

29 april, 2015 / Fredrik

Medan jag sitter här och väntar på att Giant Bombs Big Live Live Show Live 2015 ska dra igång passar jag på att slänga ihop lite information med mer eller mindre nyhetsvärde. Först ut blir titlarna för maj månads Playstation Plus till Playstation 4. Vi kommer att få lägga vantarna på Hohokum (som av vad jag hört ska vara något av en… upplevelse), The Unfinished Swan, Race the Sun och Guacamelee! Super Turbo Championship Edition. Det sistnämnda kommer jag att sätta tänderna i direkt. Inte bara på grund utav det fantastiska namnet utan för att jag aldrig tog tag i det när det släpptes till Playstation 3. För det ser onekligen jäkligt kul ut.

Sedan så håller ett museum i New York på att skapa ett Hall of Fame för tvspel och idag listades de femton finalister som har blivit nominerade för inträde. Listan känns (inte alls konstigt) ganska förutsägbar med titlar som Pong, Pac-Man, The Legend of Zelda och Space Invaders för att nämna några. Lite mer otippat är kanske Angry Birds, men men. Hela listan hittar du här.

Sist ut så måste jag bara nämna de galenskaper som har uppstått i samband med att Konami valt att plocka ner P.T. från Playstation-butiken. Idag ska tydligen vara sista dagen som det går att ladda ner teasern för det nu nedlagda Silent Hills. Detta har resulterat i guldgrävande eBay-försäljare som hoppas få 1000 pund eller mer för en PS4 med P.T. installerat. Förhoppningsvis är det ingen som är tokig nog att nappa på det, men det får onekligen mig att igen tänka på vad digitala släpp innebär för bevarandet av spel och, i det här fallet, demos. Har P.T. upphört att existera nu? Eller kommer folk hitta lösningar för att kunna ta del av den spelupplevelsen på andra sätt? Frågor som helt klart är värda att diskutera.

Dag 1560: Mad Max lider & Overlord vaknar till liv

23 april, 2015 / Fredrik

I väntan på att något nytt spännande ska dyka upp i spelväg, sitter jag desperat och spanar in lite nya trailers. Gällande kommande releaser är det ganska torrt. Visst, jag hoppas verkligen att Project Cars blir något att ha, speciellt med tanke på att det inte finns några kompetenta bilspel till Playstation 4 just nu. Jag ser också fram mot The Witcher 3 som verkligen ser lovande ut. Men utöver dessa två titlar är det ganska lugnt framöver.

Det släpptes dock två trailers idag som fångade mitt intresse av olika anledningar. Den första jag såg var från kommande Mad Max. Trailern i sig var ganska fånig men med tanke på att Avalanche Studios ligger bakom spelet kommer jag nyfiket att hålla mig uppdatera på dess utveckling.

Den andra trailern var från ett nytt Overlord… just det – Overlord. För er som inte minns var Overlord ett charmigt actionspel där man kontrollerade en elaking och hans underhuggare, spelet väckte nog inte alltför mycket uppmärksamhet hos massorna. Men nu är i varje fall del tre i serien på väg och den går under namnet Overlord: Fellowship of Evil. Spelet kommer att stödja co-op för upp till fyra spelare och enbart släppas i digital form, nedladdningsbart alltså. Ta en titt.

Dag 1542: Djupt nere i Axiom Verge

5 april, 2015 / Fredrik

Jag har nu spelat Axiom Verge i 10 timmar, 44 minuter och 34 sekunder. Enligt statistiken har jag utforskat 61 procent av kartan och hittat 41% av alla objekt som går att hitta. Under de senaste dagarna har jag haft svårt att tänka på något annat än Axiom Verge.

Spelet beskrivs som ett Metroidvania, med andra ord handlar det om ett spel i två dimensioner med en stor värld, där nya delar blir tillgängliga i takt med att man hittar objekt som ger tillträde till tidigare åtkomliga platser. Eftersom jag inte vill förstöra något så tänker jag inte berätta vilken typ av objekt det handlar om.

Till en början kändes storyn i Axiom Verge ganska stereotypisk, en olycka i ett labb tar huvudkaraktären till en mystisk värld och målet är att upptäcka hur man eventuellt tar sig tillbaka, eller var man egentligen har hamnat någonstans. Men med tiden har jag blivit smått besatt av historieberättandet och upptäckandet. Det är verkligen något med det här spelet som är djupt tilltalande.

Kort sagt, äger du en Playstation 4 och inte har spelat Axiom Verge. Fråga dig själv vad fan du håller på med.