Kategori: Dagboken (Sida 26 av 76)

Dag 1029: Playstation 4, Gamex & Veckans fynd

28 oktober, 2013 / Fredrik

Släppet av Playstation 4 närmar sig med stormsteg. Vi passar på att utvärdera Playstation 3 och vilka avtryck den har gjort på oss. I USA, där konsolen släpps den 15 november, finns redan den nya kontrollen till salu i det vilda. Kontrollen är fortfarande en av de saker jag ser fram mot mest när det gäller Sonys nya hårdvara och kan inte nog understryka behovet av en kontroll som faktiskt fungerar med de flesta sorters spel. Det har också rapporteras om en ”day one patch” till PS4:an vilken ska putsa till följande, ganska relevanta saker:

– Fjärrspelande via Vitan.
– Kunna utnyttja andra enheter som andraskärm.
– Inspelning och streamning av eget material.
– Spela spel medan de laddar ner.
– Logga in som olika användare.
– Röstchattande.
– Ansiktsigenkänning och röststyrning.
– Bakgrundsmusikspelare.
– Onlinespelande.
– Spela Blu-Ray och DVD.

I helgen kommer vi att vara på plats i Kista för årets upplaga av Gamex. Förutom Playstation 4 och Xbox One kommer vi att hålla utkik efter ett gäng stortitlar som kommer att finnas på plats. Det första och för min del mest intressanta är Dragon Age Inquisition från BioWare Edmonton. Är riktigt nyfiken på om den nya delen kan väcka liv i en något anonym spelserie. Spel nummer två är årets mest omtalade uppskjutning – Watch Dogs. Antagligen var spelet inte i skick att släppas men det innebar en ganska tuff smäll för Ubisofts aktiekurs. Sen kommer även The Division att finnas närvarande vilket kanske kan bli något.

För att inte helt släppa konceptet är det läge för ett veckans fynd. Behöver du ett äventyr att dyka ner i för att hantera höstmörkret? Klicka här.

Dag 1025: Metroidlängtan

24 oktober, 2013 / Pelle

I våras klarade jag till sist ut Metroid Prime, efter att ha haft det som ett spöke över mig i flera månader. Inte något spel har lyckats göra mig så arg och lockat mig att slänga handkontrollen i golvet som Prime gjorde. I synnerhet slutbossen, Metroid Prime själv, fick mig att skrika åt TV:n när den hela tiden fuskade och hade sån tur som bara fiender i TV-spel kan ha. Jag intalade mig verkligen att jag hatade spelet på alla sätt och vis, och när jag envist fortsatte försöka klå den sista elakingen kändes det som att det bara var en sak som höll mig från att ge upp: att inte låda Metroid Prime vinna. Det skulle inte få besegra mig, inte ett sådant veritabelt sk*tspel.

Det var främst en kombination av tre saker som utlöste ilskan. För det första: frustrerande kontroller. Då Prime inte använde sig av den andra analogspaken för att sikta (till skillnad från erans stora förstapersonsskjutare Halo) blev kamerakontroll en pina – man kunde inte gå åt ett håll samtidigt som man vred sig åt ett annat. För det andra: svårighetsgraden. Visst, Metroid Prime är inte världens svåraste spel, men svårighetsgraden beror en hel del på hur mycket uppgraderingar man lyckats plocka på sig och jag orkade inte leta överdrivet länge efter alla små förstörbara väggar och skymda makapärer. För det tredje: överdriven polering. Jag kunde inte hitta ett enda ”fel” i Metroid Prime. Det var oschysst, det ville mig illa och det kändes ofta orättvist, men det hände aldrig något i strid jag inte kunde förstått på förhand. Kombinationen blev en frustrerande upplevelse där jag blev arg på spelet för att jag visste att det var mitt fel. I efterhand förstår jag att det nog var det som verkligen fick mig att, till sist, fullfölja äventyret: jag skulle överkomma mina egna misstag, inte spelets tillkortakommanden.

Jag hade inte mer än nollställt superskurkens hälsomätare innan jag började få dåligt samvete över att jag varit arg på ett spel som jag långt inne tyckte så mycket om. Atmosfären, musiken, känslan och faktiskt, grafiken var alla väldigt tilltalande. Prime 2: Echoes låg snällt och väntade, men då jag hört att det skulle vara mer av samma (kontroller) var jag lite skeptisk. Jag var betydligt mer sugen på Prime 3: Corruption till Wii, där rörelsekontrollerna blivit hyllade till skyarna. Under tiden jag våndades tittade jag igenom Gametrailers Metroid Retrospective och ruschade igenom Metroid: Zero Mission till Gameboy Advance, en remake av originalet. Jag höll även koll på den utlovade Virtual Console-versionen av Super Metroid till Wii U, och tajmade mitt konsolköp så jag kunde köpa ett av spelhistoriens mest hyllade spel till det förnämliga priset av tre kronor. Det lilla jag spelat av det hittills har helt klart levt upp till förväntningarna. Jag har även skaffat Other M, men bestämt mig för att inte spela det innan jag klarat ut Prime-serien.

Häromdagen gjorde jag det äntligen. Inte klara ut spelen förstås, utan köpa dem igen. Metroid Prime Trilogy till Wii har inte blivit billigare sedan det släpptes 2009, bara svårare att få tag på. Från någon vänster fick jag ett ryck och beställde det från Amazon. I väntan på att Nintendo annonserar ett nytt Metroid till Wii U och/eller 3DS har jag snart 5 delar i serien att plöja igenom: Prime 2, Prime 3, Other M, Super Metroid och Metroid Fusion (GBA). Det är nog tur det, för bara tanken på att jag just nu inte har något nytt Metroid-spel att se fram emot gör mig aningen deprimerad.

Dag 1022: Snart dags för årets Gamex

21 oktober, 2013 / Fredrik

Förra årets Gamex kändes ganska svalt. Kanske berodde detta på att det var sent in i generationscykeln och att det rådde brist på spännande nya spel. Visst, Wii U fanns på plats, men mer än så var det inte riktigt. I år slår dörrarna upp den 31 oktober och med både Xbox One och Playstation 4 representerade lär det bli flera nivåer mer spännande.

Ny hårdvara är alltid lika intressant. Vi har nu sett en massa bilder, tittat på trailers och lyssnat på presskonferenser men nu är det dags att se dessa maskiner i det vilda. Speciellt spännande blir det såklart att titta på nya Xboxen, eftersom den inte är aktuell för vår i år.

Förutom att skåda giganterna på plats är det alltid lika intressant att se vad mindre Svenska utvecklare har på gång. Indiespel av olika slag är hetare än någonsin och med lite tur finns en del godbitar på plats i Kista. Mässan sker i år i samarbete med cdon (expo) vilket ska bli intressant att utvärdera. Tidigare har flera försäljare funnits på plats, i år kanske det bara blir en, vilket såklart skulle vara tråkigt.

Vi får hoppas att mässan tar fart i år och att alla nyheter bidrar till högre aktivitet bland utställare och representerade företag. Sverige behöver en bra spelmässa och förhoppningsvis kan Gamex bli den. Men då krävs det att man lockar dit fler intressanta företag, intressanta personer från spelbranschen och kanske kombinera detta med spelhistoria och en handfull retro. Allt för att fylla ut lokalerna och öka utbudet av aktiviteter. Jag håller tummarna för årets upplaga. Läs mer om Gamex 2013 här.

Avslutar med den sjävbetitlade OMG-trailern från nästa generations NBA 2K, allt för att vi ska känna oss lite mer sugna på ny hårdvara.

Dag 1018: Uppskjutna lanseringstitlar och The Elder Scrolls Online

17 oktober, 2013 / Pelle

Vi är nu i mitten av oktober, vilket är en dryg måndag från det att nästa generation i form av PlayStation 4 kommer till Sverige. I vanlig ordning har en del uppdateringar och rykten poppat upp på webben, som inte bara låter lovande för PS4-lanseringen. I tisdags gick Ubisoft ut med nyheten att Watch_Dogs-releasen är uppskjuten till ett ”Spring 2014”-fönster. När Watch_Dogs visades upp under E3 2012 spekulerades det mycket kring generationstillhörighet, tills det blev känt att spelet är ett i raden som utgör en typ av generationsbrygga och släpps till alla HD-konsoler på marknaden. Då franska Ubisoft på senare år haft starka samarbeten med i synnerhet Sony som resulterat i exklusivt material till många högprofilstitlar kommer detta som ett bakslag för Sony. Ytterligare rykten från gårdagen om att även Sonys egna Driveclub kommer försenas visa sig vara problematiskt för PlayStation-lägret. Driveclub är planerat att släppas gratis till alla PS Plus-medlemmar, och om ryktet visar sig vara sant saknar Sony både egenutvecklat racingspel (det enda från tredje part är svenskutvecklade Need for Speed: Rivals) och viktigt dragplåster för PS Plus. För att snabbt etablera ett starkt online-community är det oerhört viktigt för Sony att alla som köper PS4 hakar på PS Plus-tåget (då man annars inte kan spela online), och frågan är om en Driveclub-försening tvingar fram andra PS+-förmåner vid den stundande novemberlanseringen.

Men det finns även ljusglimtar. Official PlayStation Magazine citerar Lead Designer för Assassin’s Creed IV som påstår att det finns ca 80 timmar enspelarmaterial att sätta dolken i, vilket nog uppskattas hos de som klagar på att moderna spel är alltför korta. Det har även dykt upp en video från The Elder Scrolls Online som visar karaktärsskapande i sann Elder Scrolls-anda. TES Online är intressant av många anledningar, så dagens inlägg kommer handla om utsikterna för detta unika projekt. Några saker måste klargöras, dock. För det första, The Elder Scrolls Online utvecklas inte av Bethesda Game Studios (studion bakom tidigare TES-titlar samt Fallout 3). Istället är det Zenimax Online Studios som håller i spakarna, som arbetat på spelet sedan 2008 men saknar meriter. För det andra kommer spelet att utspela sig i hela Tamriel, vilket omfattar alla zoner använda i de numrerade Elder Scrolls-titlarna. För det tredje kommer TES Online att släppas till PC, Mac, Xbox One och PS4, vilket gör det till ett av fåtalet MMO:n till konsol. Bra att veta är även att TESO kommer att kräva både köp av spelet samt månadsbetalning efter de första 30 dagarna, en ovanlig strategi på dagens trångt etablerade MMO-marknad.

Vi har sett ett fåtal MMO:n på konsol tidigare. DC Universe Online och nyligen släppta Final Fantasy XIV: A Realm Reborn finns båda till PS3, men i övrigt har det varit skralt på den fronten. Flera titlar i MMO-genren är dock på väg till next-gen, och når därmed en ny målgrupp van vid mer strömlinjeformat spelande utan avancerade grafikinställningar, manuella uppdateringar och moddande. De är även vana vid att betala mer för sina nysläppta spel och har inte hört talas om Steam-reor. Många har ifrågasatt om det är rimligt för Bethesda att ta betalt både vid försäljning och sedan varje månad efter det. DCUO använde sig av subscription fees i början, men blev snart Free-to-play och har sedan dess ökat kraftigt i popularitet. Idag är det bara ett fåtal MMO:n kvar som behållit sina obligatoriska månadsavgifter, av vilka World of WarCraft har överlägset flest spelare varje månad. EVE Online har sedan starten 2003 vuxit konstant trots månadsavgifter, men i övrigt är F2P standard på marknaden. Det ska onekligen bli spännande att se hur konsolfolket reagerar på TES Onlines prismodell.

En annan intressant aspekt är den rent speltekniska. Oroliga röster höjdes snabbt efter att titeln annonserats om hur deras älskade fantasy-värld skulle förstöras av skrikande tolvåringar, tävlings- snarare än upplevelseinriktat innehåll och att Elder Scrolls Online skulle bli ännu en WoW-klon. Kommunikationen man använt sig av från produktionssidan har hittills gått ut mycket på att lugna ned gammelfansen och motivera MMO-skaran på samma gång.

The Elder Scrolls Online väcker flera stora, viktiga frågor. Kan till synes orutinerade Zenimax skapa ett Elder Scrolls värdigt namnet? Kan ett MMO fortfarande etablera sig med månadsavgifter, på PC/Mac respektive konsol? Kan man förena gamla moddande enstöringar med MMO-fantaster på samma megaserver? Skepsismen inför dessa utmaningar bör givetvis kryddas med viss optimism. TES-serien har alltid haft ett starkt (om än något egenartat) endgame, något oumbärligt för ett hållbart MMO och en tradition som borde kunna utnyttjas i TES Online. Dessutom har Elder Scrolls blivit ett mycket starkt varumärke, och det omåttligt populära Skyrim sitter färskt i minnet hos såväl konsol- som PC-spelare. Svar på dessa frågor får vi när The Elder Scrolls Online släpps någon gång i vår.

Dag 1015: Wii U-köp ett år efter release & Veckans fynd

14 oktober, 2013 / Daniel

Igår fick jag ett ryck på eftermiddagen och bestämde mig för att kolla upp vad det finns för Wii U-paket nuförtiden. Jag snubblade över ett erbjudande med en brittisk konsol till ett betydligt bättre pris än det normala och tillsammans med Nintendo Land, New Super Mario Bros U och nygamla Zelda. Jag kunde inte stå emot och nu är jag med på Wii U-tåget – ett år efter releasen. Just det, köpte även New Super Luigi U.

Förutom den beryktade timmeslånga-ish uppdateringen var känslan igår helt klart positiv. Var heller inte speciellt påläst om varken det ena eller det andra, vilket var lite kul då allt kändes nytt. Själva konsolen är clean och inte alls sådär stor och bulkig som Microsoft och Sonys nya. Sedan blev jag snabbt påmind om att jag numera har vant mig att aldrig höra skivläsaren spinna på 360 och PS3. Wii U:s läsare hörs en del, inte våldsamt mycket, men fortfarande lite för mycket för att inte märkas av vid lägre volymnivåer.

Väl uppkopplad och online kika jag in i eShop och blev besviken över hur exremt få gamla NES- och SNES-titlar det fanns att ladda ner. Tycker också att 80 kr för ett SNES-spel i digitalversion definitivt är i överkant. Nja, här finns mycket att jobba på. Då blev jag mer nyfiken på indiespelen och deras motsvarighet till Xboc Live Arcade så där ska jag kika runt lite. Framför allt annat så konstaterade jag återigen att det är något speciellt med Super Mario – fortfarande. Snyggt, tryggt, precist och underhållande.

Måste också erkänna att det var överraskande nice att kunna spela Mario endast på gamepaden. Zelda: The Windwaker ska också spelas igenom för första gången och nu ser jag fram emot Sonic: Lost World på fredag och håller tummarna för att det blir höga betyg.

Veckans fynd blir helt enkelt ett Wii U-paket. Riktigt billigt intalar jag mig.

Dag 1011: Specialutgåvor, rond 1

10 oktober, 2013 / Pelle

Två dagar efter release var jag så i söndags och inhandlade tidigare nämnda The Legend of Zelda: The Wind Waker HD Limited Edition (WWHD). Det kändes givet – jag älskar The Wind Waker, jag äger ett Wii U och medföljande Ganondorf-staty såg monstruöst häftig ut. Efter att ha öppnat lådan och ställt upp den inglasade superskurken på hans sedan tidigare uttänkta plats var jag mycket belåten, en helt klard värdig addering till samlingen. Dock fick det mig att, som så ofta, fundera över det där med samlarutgåvor. Jag varnar härmed alla känsliga läsare för tankar där nördgraden inte vet några som helst gränser.

Om du är den typen som inte bara kollar upp huruvida dina kommande önsketitlar får några specialutgåvor utan dessutom letar efter samlarlådor överlag och kan tänka dig att köpa en Collector’s Edition bara för samlarinnehållet, då blir just extramaterialet väldigt viktigt. Innehållet i specialutgåvor till spel kommer överlag i 4 hemmagjorda kategorier:

Praktiska prylar (väskor, kläder, specialdesignade handkontroller)
Dammsamlare (statyetter, byster, bobble heads)
Fysisk media (konstböcker, affischer/kartor, bakom kulisserna-dvd:er)
DLC (guldfärgade vapen, dubbel XP-helger)

För dagen ligger fokus på två distinkta varianter av samlarutgåvor. Båda ligger i samlarutgåvornas medelprisklas (700-1000 kr) men med helt skilda profiler. Först ut är Blizzard Entertainment, vars samlarutgåvor alltid är en höjdpunkt för fansen. Utmärkande är deras breda innehåll och detaljrika kvalitetspaketering. Fysisk media utgör majoriteten av innehållet, kompletterat med några DLC-koder. Nintendo kör mer enkelspårigt. När limiterade utgåvor väl har ett stort N på sig innehåller de i regel bara spelet med ett tillbehör. Guldiga handkontroller är en klassiker, men i fallet WWHD är det en typisk dammsamlare som gäller.

Jag känner mig något delad i tvekampen. Någonstans inom mig gillar jag det strömlinjeformade i Nintendos stil, att man slopar skitsnacket. Man vet precis vad man får och det blir enkelt att jämföra innehåll med pris. Dessutom är det (oftast) Zelda det handlar om – bara en sådan sak. Men det märks liksom inte. Kontrollen är guldig, men det känner man inte när man håller den i handen. En Blizzard-låda däremot går aldrig obemärkt förbi. Förutom att den är häftig i hyllan ser man alltid när man loggar in att det är [valfri titel]: Collector’s Edition som man spelar, och exklusiva saker in-game är en härlig påminnelse om vilken pjäs man faktiskt besitter. Suget att sätta på musik-cd:n och stryka graveringen på konstboksomslaget kommer därför ständigt tillbaka, och tillfredställelsen är alltid lika skrämmande som den är underbar. Exalteringen vid launch är en sak, men det är i det långa loppet som samlarutgåvorna betalar av sig i form av själslig ro, och guldfärg till trots är det WoW-skaparen som till sist drar det längsta strået. För den här gången.

Dag 1008: Tillbaka till framtiden & Veckans fynd

7 oktober, 2013 / Fredrik

Jag satt precis och tittade på en lista över kommande spel till Xbox 360 och insåg att det inte kommer några fler spel till konsolen som jag planerar att köpa. Konsolen har för mig inneburit en hel massa saker. Det var med den mitt skrivande om spel kom igång på allvar. Så pass på allvar att jag under en tid fick betalt för det. Jag har en massa varma minnen kring släppet av 360n, förhandsvisningar och andra tokigheter. Det har utan tvekan varit den maskin jag har lagt mest tid på under den här generationen. Snart är den över. Visst, jag kommer garanterat komplettera min samling framöver men antagligen aldrig mer köpa en nyrelease till plattformen. Känns ganska tomt… faktiskt.

Men nu är det nya tider på gång. För mig innebär det en nervös väntan på Playstation 4, en nyfikenhet på hur releasen av Xbox One kommer att se ut i den mer civiliserade världen och fortsatt retroträskande. Jag längtar efter nya upplevelser, vare sig det innebär ett köp av en PS4 eller ett Neo Geo. Under det senaste året har jag blivit besatt av spelhistoria, att blicka tillbaka, dyka ner i olika genres. Jag plöjer mig igenom litteratur, videklipp och saker. Samtidigt börjar jag bli otålig och vill ha ny uppdaterad hårdvara. Mitt liv som spelentusiast har aldrig varit så spännande och mångfasetterat.

Avslutar med ett litet tips och såklart ett veckans fynd. Tipset är sidan Pixelprospector som samlar dokumentärt material kring olika konsoler, spel och spelgenres. Den kanske inte är så välfylld som man kunde önska men med tiden blir den säkert bra. Veckans fynd går till The Ultimate History of Video Games av Steven Kent. En bra plats att börja för alla som är intresserade av spelhistoria. Mycket bok för pengarna.
Trevlig spelvecka!

Dag 1004: Valve i massor

3 oktober, 2013 / Pelle

Valve har legat i de senaste dagarna. Förra veckans tre nyheter har nu kompletterats av ett upptäckt patent av stort intresse. Låt oss ta det här i tur och ordning:

SteamOS är ett nytt Linux-baserat operativsystem som enligt Valve är designat för TV:n. De pratar om att det kan köras på “any living room machine” och är självklart gjort främst för spel. Dock så kommer “many of the media services you know and love” att bli tillgängliga, något som väl är förväntat av spelmaskiner idag. Operativsystemet kommer vara gratis att ladda ner för användare, och hela den existerande steam-upplevelsen kan åtnjutas via In-home Streaming, givet att du har din gamingrig på samma nätverk. Valve säger även att hundratals spel redan är anpassade för SteamOS och att vi inom kort kommer få veta mer om stortitlar till SteamOS under 2014. Några konkreta exempel på vilka maskiner som kan köra SteamOS gavs inte. Ja, förutom…

Steam Hardware. Under 2014 kommer flera Steam OS-maskiner att finnas tillgängliga från olika tillverkare. Under utvecklingen av SteamOS har Valve även gjort en egen Steam Box-prototyp med kraftfull prestanda, designad att kunna öppnas upp och modifieras. 300 exemplar av denna prototyp kommer att skickas ut till anmälda testare. Givetvis kommer man behöva något att styra manicken med också, nämligen…

Steam Controller. Valve uttrycker precis den tanken som slår en när man ser den nya kontrollen med orden “A different kind of gamepad”. Den där ser inte ut som det vi är vana vid. Istället för analoga spakar finns två stora, runda styrplattor med vilka tummarna ska navigera menyer, rada upp huvudskott och även kontrollera trupperna i RTS-spel. Den ska alltså ersätta både gamepads och datormöss. Och till sist, på tal om… ja, ingenting förutom Valve och huvudskott…

Half Life 3. Eller i alla fall ett varumärkesskydd för det. Inga som helst detaljer förutom att det gäller “video game software”. Det var ju tur det i alla fall.

Så vad gör vi av allt det här? Operativsystemet låter onekligen lovande, men det är svårt att få någon uppfattning om det utan att ha sett det in action. Hårdvaran vet vi egentligen inte någonting om när det kommer till specifikationer, utseende eller pris. Handkontrollen är desto mer intressant, med mycket info tillgänglig och även några ord från utvecklare. Vi kan dra följande slutsatser:

1) Ett seriöst försök görs att ersätta mus och tangentbord med något bärbart. Om det lyckas kan det innebära en verklig revolution, och om det är några som kan lyckas så är det Valve.

2) Vi kommer att få en fjärde stor aktör på konsolmarknaden (Android-systemen har knappast slagit igenom). Med Steam:s dominanta position på PC-marknaden ligger det nog i många utvecklares intresse att skapa sina spel med SteamOS-stöd, något som verkar vara en smidig process.

3) Gabe Newell, eller någon annan på Valve, kan räkna till 3. Det finns mycket att säga om Half Life 3, men väldigt lite kan konfirmeras. Det får helt enkelt bli ett ämne för en annan dag.

Dag 1001: Tillbakablickar & tillika Veckans fynd

30 september, 2013 / Daniel

Igår firade Tvspelsdagboken.se 1000 dagar. När vi startade igång allt i början av 2011 pratades det om att Killzone 3 (Dag 7) var på gång. kanske är på tiden att jag tar och spelar igenom det nu då – typ 1000 dagar senare. Sjukt vad tiden går.

När jag fortsätter blicka bakåt i vår kära Tvspelsdagbok hittar jag också semesterparadiset Panau (Dag 15), som jag heller inte tillbringat speciellt mycket tid i. Värt att resa tillbaka eller ska jag gå vidare till nya resmål? Vad ska jag göra med min backlog egentligen?

Dag 34 var också en riktigt höjdare, fy satan vad bra trailers det har gjorts för Deus Ex: Human Revolution. Spelet är dessutom ett av de bättre i sin genre och kanske, ja kanske skulle det till och med kvala in på min topp 10-lista över bästa spel någonsin. Funderar inte mer på det och bara njuter av extremt välproducerade och stämningsfulla trailers än en gång. Det är spel som detta som påminner mig om varför jag älskar att bli underhållen av spel.

Nu kan jag inte riktigt sluta, vem minns inte den helt makalösa Dag 48, då världen slogs med häpnad av Dead Island-trailern? Spelet var ingen direkt stor hit, med vad gör det. Där och då levde vi på känslan och blev förförda. Nej, jag kan nog fortsätta gräva i vårt arkiv i all evighet men måste ge mig och publicera det här inlägget nu. Det kan nog bli fler tillfällen att blicka bakåt hoppas jag.

Veckans fynd skulle jag lite ödmjukt vilja tillägna vår kära Dagbok – fylld till bredden av härliga fynd visar det sig.

Dag 1000: Tvspelsdagboken firar 1000 dagar!

29 september, 2013 / Redaktionen

Helt galet, tvspelsdagboken har lyckats bli 1000 dagar gammal. Vi som drog igång projektet kom från lite olika erfarenheter kring spelsidor och spelskrivande. Det vi enades om var att vi bara skulle skriva om sådant vi själv ville läsa om. Egoistiskt men också entusiastiskt.

2013 är ett spännande år för alla spelentusiaster och lanseringen av Playstation 4 (samt Xbox One, fast inte på vår marknad) känns för oss precis lika spännande som när vi försiktigt gick och väntade på första Xboxen eller när vi för första gången la vantarna på ett Dreamcast. Utvecklingen går snabbt framåt på den tekniska fronten vilket möjliggör för nya typer av spelupplevelser vilket är exakt lika intressant som att blicka tillbaka på den enorma skatt av spelkonsoler och spel som finns där ute. Vi älskar tvspel i alla dess former och kommer att fortsätta att driva tvspelsdagboken så länge vi bara orkar och kan. Grattis till oss.

Vi firar genom att ta en snabbtitt genom spelhistorien via dessa klipp. Mycket nöje!

Pit Stop II (1984)